Igår var det den 24 oktober och många skolor runt om i landet uppmärksammar FN-dagen, det gjorde även vi på min praktik. Vi firade genom att prata mycket om FN, sjunga två sånger och äta kanelbullar. Jag sände även live på min instagram Grundlärarstudenten. Följ vår instagram för mer livesändningar i framtiden! Faktatext anpassad för barn, finner du nedanför. Fortsätt läsa ”FN-dagen – Vad är FN?”
När eleverna är klara med att ha läst en bok, ska man bara sätta tillbaka den i hyllan då? Självklart inte! Här är 7 olika sätt att redovisa en bok. Fortsätt läsa ”7 olika sätt att redovisa böcker”
Under veckan som kommer ska vi arbeta med sociala medier. Vi kommer att starta med en kort lektion för att få kännedom om elevernas förkunskaper. Eleverna ska få diskutera för och nackdelar med sociala medier samt få fundera över hur man har netikett (=regler för umgänge på internet).
Eleverna kommer att få diskutera frågorna:
– Vad är sociala medier?
– Vilka sociala medier använder ni?
Nu är tredje praktiken i fullgång (ni kan följa mig dag för dag på instagram!) Under matematiken idag fick eleverna i en årskurs 2 göra en variant av aktiviteten ”hemligt tal”.
Hemligt tal
Förberedelser: Post it-lappar med olika tal på.
Utförande: Eleverna delas in i par där en i paret får en post it-lapp med ett ”hemligt tal” på. Eleven får inte visa sin kompis sitt hemliga tal. Fortsätt läsa ”Matematik-aktivitet: Hemligt tal”
Under föreläsningen i källkritik fick vi några förslag på lektioner som vi kan göra med eleverna i de lägre årskurserna. Här är några av dem, ett par andra har jag kommit på själv och några har jag hittat på nätet.
Lektionsförslag
Fakta eller åsikt? Eleverna får olika meningar som eleverna sedan ska avgöra genom diskussion om det är fakta eller åsikt. Eleverna får genom den här övningen lära sig hur man avgör om en enkel text kan ha skrivits med en underliggande åsikt. Exempel på meningar: Äpplen är gott. Godis är onyttigt. Grisar är söta. Hönor låter konstigt. Tuppar är ståtliga. Fortsätt läsa ”Källkritik i skolan: Lektionsaktiviteter”
Inför VFU 3 så har vi under veckan fått några föreläsningar som vi kan använda oss av under praktiken, bland annat en föreläsning i källkritik. Den tog upp många bra aspekter på källkritik i lågstadiet och hur man praktiskt skulle arbeta med källkritik.
Det finns mycket att tänka på och ta upp när man pratar om källkritik. Det är bra för eleverna att tidigt lära sig hur man vet om en hemsida är pålitlig eller inte. Hur man värderar information, hur man ska söka och hur man ska förhålla sig till det.
Några punkter som man kan tänka på och som avgör tillförlitligheten:
Några punkter som man bör tänka på om man använder sökmotorer som google:
Eleverna ska få förståelse för att alla sökmotorer styr vad som visas först för dig när du söker och att första länken inte alltid är den som ger bäst information eller är mest tillförlitlig.
Material. Föreläsaren gav även förslag på olika material som berör källkritik, som jag har tittat igenom och som jag också tycker att man kan använda sig av: Fortsätt läsa ”Källkritik i skolan: Material för lågstadiet”
Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vårt solsystem Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.
Vintergatan.Vårt solsystem kallas för vintergatan. På engelska heter solsystemet Milky Way. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.
De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.
De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.
Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.
Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!). Fortsätt läsa ”Planeterna i vårt solsystem”
Man kan arbeta med temat kroppen i de lägre årskurserna på olika sätt. Jag har redan gett några varierande förslag här på bloggen om hur man kan arbeta, bland annat om nervsystemet. Idag tänkte jag tipsa om några hemsidor som kan komma till hjälp när man arbetar med kroppen i sin klass. Vissa av hemsidorna är tagna ifrån ett seminarium vi haft tidigare under kursen.
Den första hemsidan jag har tänkt att tipsa om heter Kids Health. Det är en engelsk hemsida som riktar sig till barn och som har kroppen som sitt huvudfokus. Hemsidan kan användas i helklass då den innehåller många engelska ord och det inte är helt lätt att navigera sig runt. Eleverna kan behöva hjälp med att hitta olika spel som gömmer sig på hemsidan. Dock så är det en guldgruva om man vill ha arbetsblad om kroppen på engelska! Fördelen med att använda sig utav en engelska sida är att det blir en ämnesintegrerande lektion.
Den andra hemsidan som jag vill nämna heter Studi. Det är en jättebra hemsida där man kan se på elevanpassade filmer och svara på tillhörande quiz-frågor om kroppen. Man kan skapa både lärare- och elevkonton på hemsidan, där läraren kan hålla reda på elevernas resultat på frågorna. Frågorna kan göras flera gånger och man kan själv se sina framsteg i det olika områderna om kroppen.
Den tredje hemsidan är självklart URSKOLA. Där kan man alltid hitta filmer som berör det ämnet man arbetar med i skolan. De är alltid anpassade till barn och visar en stor bredd gällande filmer om kroppen. Med hemsidan URSKOLA kan man visa filmer i helklass och sedan diskutera dess innehåll.
Den sista hemsidan jag tänker tipsa om idag heter Elevspel. Hemsidan elevspel känner ni säkert sedan tidigare igen. Det är en hemsida som har samlat många spel i många ämnen. Spelen är främst utformade som glostest där det gäller att svara på frågor och repetera. Denna hemsida kan med fördel användas av eleverna själva, och eleverna kan även komma åt hemsidan hemifrån och öva upp sina kunskaper.
(En del av bilderna är tagna som printscreen på deras hemsida och ägs inte utav mig)
Ett mini-tema-arbete med hjärnan och nervsystemet i fokus. Temaarbetet pågår under 4 lektioner.
Lektion 1 – Lektionen inleds med ett frågespel genom appen Kahoot, där eleverna får svara på frågor som: ”Vad är hjärnan” och ”Vad gör nerverna”. Eleverna får sedan se en film om hjärnan ifrån UR.se. (Kolla in den här.) Vi pratar sedan i helklass om våra reflektioner och tankar om vad vi sett.
Lektion 2 – Vi ska i klassen rita upp en kropp på ett stort papper. På pappret ska vi även rita ut hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. Läraren illustrerar sedan hur en nervsignal går igenom armen genom ryggmärgen till hjärnan. Vi kommer även här att prata om de fem sinnena. Eleverna kommer sedan att få utföra expermient med nerverna genom att (till exempel) leka ”bulleribock” och ”slå” med en hammare på knäet.
Lektion 3 – Under lektion 3 kommer vi att göra en utflykt till Naturhistoriska muséet och titta på utställningen om hjärnan.
Lektion 4 – Under den sista lektionen inleder vi med att använda samma app som vi inledde temaarbetet med. Vi använder samma frågor på Kahoot och så får eleverna (och läraren) se om elevernas kunskaper har utvecklats. Vi avslutar sedan genom att eleverna får göra en kort skrivuppgift där de ska skriva meningar med några stödord som hjälp. Eleverna ska beskriva hur det fungerar på en grundläggande nivå.
Blommans uppbyggnad
Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).
Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.
Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.
Grundlärarstudenten 