Lektionsplanering Samhällskunskap · Nobeldagen · Samhällskunskap

Nobeldagen i förskoleklass

nobeldagen_i_förskoleklass.png
Nobeldagen 10/12, den dag då Nobelpriset delas ut i Stockholm. Nobelpriset är ett internationellt pris som tilldelas de personer som under året ”gjort mänskligheten den största nytta”. Priset delas ut inom områdena fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Priset är skapat av Alfred Nobel. Om du vill veta mer kan du läsa om honom här: Alfred Nobel.

Nobeldagen är dagen för en utav de mest högtidliga och berömda festerna i Sverige. Dagen är även en officiell flaggdag. På senare tid har allt fler människor, inte bara skolorna, ordnat egna nobelfester där man försöker efterlikna den tv-sända ceremonin. Såhär uppmärksammade vi nobeldagen i vår klass. Nedan hittar du lektionsplanering för två dagar.
Fortsätt läsa ”Nobeldagen i förskoleklass”

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Samhällskunskap · Samhällskunskap

FN-dagen – Vad är FN?

fndagen.png
Igår var det den 24 oktober och många skolor runt om i landet uppmärksammar FN-dagen, det gjorde även vi på min praktik. Vi firade genom att prata mycket om FN, sjunga två sånger och äta kanelbullar. Jag sände även live på min instagram Grundlärarstudenten. Följ vår instagram för mer livesändningar i framtiden! Faktatext anpassad för barn, finner du nedanför.
Fortsätt läsa ”FN-dagen – Vad är FN?”

Lektionsplanering Samhällskunskap · Samhällskunskap

Temaarbete Barnkonventionen

Under seminariet idag i kursen samhällskunskap fick vi i uppdrag att skapa ett temaarbete utefter barnkonventionen.

Instruktioner:
“Planera ett arbetsområde i samhällskunskap. Arbetsområdet ska handla om barnens rättigheter, barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Beskriv i detalj vad du och eleverna gör vid det första tillfället i en undervisningsserie på fem lektioner och 40-60 minuter. Skriv rubriker till de kommande fyra lektionerna som kan visa något om vad eleverna arbetar vidare med. Förklara hur du tänker bedöma eleverna under det här arbetsområdet.”

Årskurs 2 eller 3. Kan fungera i en årskurs 1 också.

 

Lektion 1 – Introduktion

Läraren gör en egen film och visar den som introduktion till ämnet barnkonventionen.Läraren har spelat in ett drama ur en punkt ur barnkonventionen.  Läraren skriver upp fyra stycken punkter ur barnkonventionen och eleverna och läraren diskuterar tillsammans vad de innebär. Exempel på punkter:

“Alla barn är lika mycket värda”

Fortsätt läsa ”Temaarbete Barnkonventionen”

Samhällskunskap

Demokrati – Fördelar och nackdelar

Under kursen samhällskunskap har vi diskuterat olika fördelar och nackdelar med demokrati.

Vi har bland annat räknat upp fördelar som:

  • Politisk jämlikhet. Demokrati att alla medborgare ges samma rätt att delta i politiska beslut. Allas röster är lika mycket värda. (Förr, de rika fick fler röster. Och arbetarklassen fick inte rösta.)
  •  Demokrati innebär att politiska beslut stämmer med ”folkviljan”.
  • Demokrati utvecklar medborgarna moraliskt .
  • Demokrati leder till man upptäcker och genomför rättvisa beslut.
  • Demokrati leder till social och ekonomisk rättvisa .
  • Demokrati leder till fred och stabilitet. Minskad risk för oreda i samhället. 

 

Men även några nackdelar:

  • Personer som inte är insatta i vad partierna står för. Medborgarna har inte alltid tid eller möjlighet att sätta sig in i alla frågor för att få en helt klar bild.
  • Att alla inte är delaktiga, och använder inte sin rösträtt.
  • Beslut tar längre tid att genomföra eftersom man ibland måste ha val om vissa frågor. (vänta till fördel, inte göra olagda beslut, ogenomtänkta)
  • Majoritetsförtryck kan förekomma. ex 11 mot 9. Otydlig majoritet är ett majoritetsförtryck.
  • Partierna kan komma att syssla mer med röstfiske och valfläsk än vad de faktiskt lägger tid på att styra.
  • Man kan bli oense om olika beslut, som kan leda till uppror och protester.
  • Majoriteten kan fatta fel beslut, pga att de inte har kunskap om ämnet och dess konsekvenser. 
  • Låg procent valdeltagande, representerar inte Sveriges folkvilja.  

 

Här under hittar ni en video som räknar upp några fördelar och nackdelar, videon riktar sig till årskurs 7 – 9.  Länken hittade jag på Johannes Klassrum.

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Samhällskunskap

Stopmotionfilm

Under kursen bild och musik fick vi i uppdrag att göra en stopmotionfilm kring ämnet barnkonventionen och hållbar utveckling.

Reflektioner kring filmprojekt

En positiv lärdom som jag fått utav filmprojektet med temat “Hållbar utveckling” är hur man med hjälp utav endast en elektronisk apparat (i detta fallet ipad) kan skapa en riktigt bra film. Genom att ta bilder eller spela in film och sedan redigera dem med hjälp av appar kan man även förändra och förbättra filmens utseende och innehåll, (exempel med greenscreen). Att inte blanda in så många apparater tror jag kan vara en fördel för både barn och vuxna, då det är lätt att lära.

En annan bilduppgift som man kan göra med temat hållbar utveckling är att låta eleverna tillsammans i smågrupper skapa en egen ö. De får ett runt brunt papper som ska symbolisera ön och får sedan göra sina egna människor. För att dessa människorna sedan ska överleva måste eleverna komma på vad man kan behöva för att överleva på en ö och sedan skapa detta i papper. Man bygger sedan på ön med exempelvis mat, bygger upp tält etc. i papper. Efter detta arbete får barnen presentera för klassen vad de har skapat och varför.

Eleverna får då chansen att tänka, kommunicera och diskutera över vad som verkligen är viktigt att ha för att överleva (och då kanske tvingas välja bort saker som de annars skulle tycka vara viktigast exempelvis telefoner, ipads etc.) och blir då mer medvetna om hur de själva lever och andra. Jag har tänkt att en sådan här lektion kan man använda efter man har läst om stenåldern och andra tidsepoker, så man kan dra paralleller till vad de använde för material för att överleva, och vad barnen kan använda till sin ö.  

I boken Hållbar utveckling (2011. s. 58) skriver Björneloo att barnen ska kunna ha som grundtanke att världen är en enda och allt hänger ihop, de ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkoren i andra miljöer och andra tider, vilket de får chansen till att göra i den här uppgiften. På s.60 skrivs det även om att fundera över vad människorna behövde då och att jämföra det med vad vi behöver idag, vilket vi också använder oss av i denna uppgift.

Referens:

Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang (s.58).Stockholm: Liber.