Hej! Nu har vi gått ganska länge i årskurs 1. Nu har rutiner satt sig och vi har kommit en lång bit påväg mot att skriva och läsa. Eleverna har börjat att skriva allt mer och därför sätter vi igång med att skriva berättelser!

För några veckor sedan hade vår skola besök av Veronica Grönte som gav en bra föreläsning om strukturer för att få eleverna att skriva berättelser. Veronica Grönte är författare till skrivhandledningen Pennvässaren. I detta inlägg beskriver jag hur vi i årskurs 1 börjat med att använda oss av Gröntes material för att skriva berättelser. Klicka på läs mer för att komma till lektionsplaneringen!

Lektionen nedan är baserat på Veronica Gröntes skrivhandledning Pennvässaren som går att hitta via denna länk. Jag har tidigare skrivit om Veronica Grönte och det hinderschema som vi använder oss av i detta inlägg. Länk till förra inlägget finner ni här:
Svenska: Skriva berättelser med hinderschema. Detta inlägg är en lektionsplanering över när jag använder Gröntes material i en årskurs 2.

Lektionsplanering: Hinderschema i årskurs 1 – Lektion 1
Centralt innehåll: ”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.”
”Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.”
Kunskapskrav åk 3: ”De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.”(Skolverket, 2019)

Förberedelse: Rita upp eller projicera kopieringsunderlaget hinderschema på talvan så att du kan skriva i de olika rutorna. Länk till kopieringsunderlaget: ”Hinderschema” som är skapat av Veronica Grönte.

Genomförande: Jag genomförde denna lektion i halvklass, men går att utföra i helklass också. Jag började med att säga till eleverna att jag har kommit på en jättebra berättelse som jag ville att jag eleverna skulle lyssna på. (Detta är Gröntes tips ifrån hennes föreläsning). Jag började spela teater för eleverna där jag stod och längtade efter glass. Sedan gick jag till andra sidan klassrummet och köpte glass. Slut. En väldigt kort saga som inte var meningen att vara bra då den inte innehåller komponenterna ”hinder” och ”lösning” ifrån Gröntes material. Sedan frågade jag eleverna om de tyckte att den var bra. Några elever uppmuntrade mig och sa att den var jättebra (vi har övat mycket på att säga positiva saker till varandra, så som lärare blev man lite stolt även ifall historien var meningen att inte vara bra). Men många elever sa att det saknades någonting, att den var kort och ”att det inte hände någonting”. Nej, juste, sa jag! Det hände ingenting. Kan det kanske hända någonting här emellan? Att jag längtar efter glass och när jag ska gå och köpa glass så händer det någonting. Vad ska hända? Eleverna fick en stund att tänka. Sedan fick jag förslag på vad vi skulle tänkas göra: En tjuv skulle ta mina pengar! Okej, ja, det blir bra. Men det måste lösa sig också, jag vill ju fortfarande ha min glass. Hur ska det kunna lösa sig? Tjuven ramlar och tappar alla pengar och så kommer det en polis som jagar tjuven, så kan du ta alla pengarna igen och köpa glass. Det var en bra idé! Eleverna fick hjälpa mig genom att någon fick vara tjuv, polis, glassförsäljare och även en regissör som fick hålla i ”klappan”. När scenen skulle börja så fick regissören använda klappan och säga ”tagning 1, varsågoda!” för att visa att nu börjar scenen. Sedan spelade vi upp berättelsen. Efter det så frågade jag vilken eleverna tyckte var bäst utav de två berättelserna, den när jag gick till glassaffären och inget hände eller den när tjuven kom. De var enade om att den sista berättelsen var den bästa, för där hände det något!

Efter detta introducerade jag hinderschemat för eleverna. Vi pratade om vem som var huvudperson/huvudkaraktär. Vad jag hade som högsta önskan (att köpa mig en glass). Och att det var det som skulle gå i uppfyllelse i slutet. Sedan pratade vi om de olika komponenterna som behövs i en berättelse och tog berättelsen som vi spelat upp som exempel. Vad det var för hinder, vad hindrade mig ifrån att få glass? (Jo, tjuven). Vad var lösningen? Vad var det som gjorde att jag fick min glass? Jo, att tjuven ramlade och tappade alla pengar och att polisen kom. Vad hände i slutet? Jo att jag fick min glass. När vi skrivit in allt i de olika rutorna på tavlan så berättade jag återigen sagan för eleverna genom att peka på det vi skrivit i rutorna. För att förtydliga att det är samma berättelse bara att det står i olika rutor och i text.

Under nästa lektion ska eleverna få öva mer på detta. Jag kommer att uppdatera er om hur vi går vidare med detta tema. Hoppas inlägget väcker intresse för mer berättelse-skrivande!

Gillade du detta inlägg? Då kanske du även vill läsa:
– Svenska: Skriva berättelser: Med hinderschema
– Svenska: Skriva berättelser: Med karaktärsschema