Under min sista praktik har jag fått möjligheten att arbeta med ett ämnesområde – Religion. Ni hittar alla lektioner här nedanför. Arbetet kretsade kring de tre abrahamitiska religionerna: kristendom, judendom och islam.
Eleverna skulle efter avslutat temaarbete visa upp kunskaper om att:

–  Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd […]

(Lgr11, Skolverket 2011. s. 209)

Temaarbetet inleddes med en lektion där eleverna fick berätta vad de redan visste om religion, för att vi skulle få reda på elevernas förkunskaper kring området. Eleverna fick se en film som en introduktion till ämnet. Eleverna fick även under den introducerande lektionen skriva vad de själva tror på. Under andra lektionen fick eleverna börja med att arbeta med en abrahamitisk religion – Kristendom.
Under följande lektioner fick eleverna arbeta både med judendom och islam. Varje religion tillägnades 2 lektioner. Under 2 lektioner arbetade vi även berättelser ifrån de olika religionerna. Avslutningsvis hade vi en jämförelselektion, där vi jämförde religionerna. Under den avslutande lektionen kontrollerade vi även elevernas lärande genom att återberätta vad eleverna vet om religionerna. Under temaarbetet fick eleverna varje lektion ett arbetsblad att arbeta med. Efter att eleverna arbetat klart med arbetsbladet skulle de klippa ut och klistra in det i ett eget häfte. Arbetsbladen blev sedan till elevernas egna religionsbok.

Alla lektioner:
Lektion 1: Vad är religion?
Lektion 2:(+ Lektion 3) Kristendom
Lektion 4 (+Lektion 5): Judendom
Lektion 6: Islam
Lektion 7: Islam
Lektion 7: Berättelselektion – Kristendom & Judendom
Lektion 8: Berättelselektion – Islam
Lektion 10: Jämförelselektion – Kristendom, judendom & islam.

Här hittar ni även en pedagogisk planering över arbetet, gjord av Ella Artmark och mig.
Länk till den pedagogiska planeringen: Pedagogisk planering – religion åk 2

Analys och reflektion
En snabb analys och reflektion över arbetet: Att genom intresseväckande inledningar och varierande arbetssätt väcktes elevernas intresse för religion. Elevernas intresse behölls genom att de fick skapa sin egen religionsbok. Intresset behölls även genom att eleverna under varje lektion fick ställa frågor som de funderat på om religionerna. Genom många visuella hjälpmedel kunde eleverna lära sig lättare och kom ihåg vad vi pratat om.

Något som kunde förbättras: För att förenkla arbetet kunde vi istället för att låta eleverna klippa och klistra in alla arbetsblad, gjort arbetet åt dem. Det skulle innebära mer effektiva och lärande lektioner MEN det skulle också innebära att mer av vår planeringstid skulle gått åt att få samman alla elevers religionsböcker. Det skulle kanske blivit en mer enhetlig slutprodukt om vi gjort alla innan. Men att eleverna själva fick göra hela sin religionsbok gav dem mer intresse för ämnet. Vi ville att deras känsla skulle bli ”det här är min bok” – och den känslan fick dem. Vilket också var något positivt.
Om eleverna hade fått boken färdig hade även lektionerna blivit mer strukturerade, och eleverna hade fått en större arbetsro. Men i och med att vi gjorde som vi gjorde behövde vi inte planera alla lektioner på en gång, utan kunde variera lektionerna utefter tidigare lektioner. Vi hade givetvis en plan och ett mål från början, men kunde anpassa arbetsbladen utefter vad vi ville att eleverna skulle utveckla och lära sig, allteftersom.
Skulle jag gjort arbetet igen skulle jag funderat över ett annat sätt att göra elevernas religionshäften på, exempelvis utan lösa arbetsblad.