Årskurs 2 · Lektionsplanering Svenska · VFU 3

Temaarbete ordklasser: Sortera ord

Lektion 1 – INTRODUKTIONtemaarbeteordklasser_sorteraord.png
Under mina få praktik-dagar (4 stycken) så har jag redan hunnit att starta ett nytt temaarbete! Eleverna i årskurs 2 ska under mina veckor få lära sig om ordklasserna: substantiv, adjektiv och verb. Under första lektionen ska eleverna endast få en introduktion (”morot”) till temaarbetet genom att sortera ord. Nedan kan ni läsa lektionen i sin helhet och stencilerna som jag och en kursare har gjort går att ladda ner här! Fortsätt läsa Temaarbete ordklasser: Sortera ord

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Matematik · VFU 3

Matematik-aktivitet: Hemligt tal

matematikNu är tredje praktiken i fullgång (ni kan följa mig dag för dag på instagram!) Under matematiken idag fick eleverna i en årskurs 2 göra en variant av aktiviteten ”hemligt tal”.

Hemligt tal

Förberedelser: Post it-lappar med olika tal på.
Utförande
Eleverna delas in i par där en i paret  får en post it-lapp med ett ”hemligt tal” på. Eleven får inte visa sin kompis sitt hemliga tal. Fortsätt läsa Matematik-aktivitet: Hemligt tal

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Lektionsplanering Datakunskap · VFU 3

Källkritik i skolan: Lektionsaktiviteter

källkritikiskolan

Under föreläsningen i källkritik fick vi några förslag på lektioner som vi kan göra med eleverna i de lägre årskurserna. Här är några av dem, ett par andra har jag kommit på själv och några har jag hittat på nätet.

Lektionsförslag

Fakta eller åsikt? Eleverna får olika meningar som eleverna sedan ska avgöra genom diskussion om det är fakta eller åsikt. Eleverna får genom den här övningen lära sig hur man avgör om en enkel text kan ha skrivits med en underliggande åsikt. Exempel på meningar: Äpplen är gott. Godis är onyttigt. Grisar är söta. Hönor låter konstigt. Tuppar är ståtliga.  Fortsätt läsa Källkritik i skolan: Lektionsaktiviteter

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Datakunskap · VFU 3

Källkritik i skolan: Material för lågstadiet

källkritikiskolan

Inför VFU 3 så har vi under veckan fått några föreläsningar som vi kan använda oss av under praktiken, bland annat en föreläsning i källkritik. Den tog upp många bra aspekter på källkritik i lågstadiet och hur man praktiskt skulle arbeta med källkritik.

Det finns mycket att tänka på och ta upp när man pratar om källkritik. Det är bra för eleverna att tidigt lära sig hur man vet om en hemsida är pålitlig eller inte. Hur man värderar information, hur man ska söka och hur man ska förhålla sig till det.

Några punkter som man kan tänka på och som avgör tillförlitligheten:

  • Vem? Vem är skribenten?
  • Vad? Vad är det för typ av material?
  • Hur? Är det välformulerat eller slarvigt?
  • När? När publicerades den?
  • Varför? Varför finns den här informationen?
  • Jämför med andra källor! En faktas tillförlitlighet blir större om det finns fler oberoende källor.

Några punkter som man bör tänka på om man använder sökmotorer som google:

  • Hur du söker avgör vad du får för resultat. (Hela meningar eller sökord) Sökord är mer effektivt och du får oftast fram det du söker. 
  • Reklam visas oftast högst upp. Sökmotorer som Google får pengar för att visa dessa sökresultat först.
  • Vart du befinner dig med din dator avgör vilka resultat du får. Genom geolokalisering. 
  • Mobilanpassad sida kommer högre upp om du surfar från telefon.
  • Hur många besökare avgör vilka sidor som visas först. 

Eleverna ska få förståelse för att alla sökmotorer styr vad som visas först för dig när du söker och att första länken inte alltid är den som ger bäst information eller är mest tillförlitlig.

Material. Föreläsaren gav även förslag på olika material som berör källkritik, som jag har tittat igenom och som jag också tycker att man kan använda sig av: Fortsätt läsa Källkritik i skolan: Material för lågstadiet

Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Matematik · Matematik

Mätning – Lektionsplanering

Det här inlägget består av flera olika lektionsplaneringar (eller små uppgifter) med fokus på mätning. En del är tagna ifrån vår hemsida Matteäventyret, som har skapats tillsammans med ett par studenter från utbildningen. Andra är tagna ifrån kurser på utbildningen och ifrån hemsidor (länkas i så fall). Många utav lektionerna innehåller uppskattning.

Mätning på skolgården. Eleverna delas in i par och får sedan i uppgift att uppskatta längden och mäta olika objekt på skolgården.  Målet med lektionen är att eleverna ska träna på att uppskatta längd och att kontrollmäta. Eleverna ska efter lektionen veta vad ordet uppskatta betyder.  Frågepappret härintill kan laddas ner här.  Fortsätt läsa Mätning – Lektionsplanering

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Planeterna i vårt solsystem

Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vår galax Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.

milky-way-60538_1920.jpg
Vintergatan

Vintergatan.Vår galax kallas för vintergatan. På engelska heter galaxen Milky Way. I vår galax finns vårt solsystem. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.

De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.

De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.

ladda ned.jpg

Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.

Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!)Fortsätt läsa Planeterna i vårt solsystem

Arbetsmetoder · Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap

Kroppen och IT

hemsidormedtemakroppen.jpg

Man kan arbeta med temat kroppen i de lägre årskurserna på olika sätt. Jag har redan gett några varierande förslag här på bloggen om hur man kan arbeta, bland annat om nervsystemet. Idag tänkte jag tipsa om några hemsidor som kan komma till hjälp när man arbetar med kroppen i sin klass. Vissa av hemsidorna är tagna ifrån ett seminarium vi haft tidigare under kursen.

kidshealth

prickar_ram

Den första hemsidan jag har tänkt att tipsa om heter Kids Health. Det är en engelsk hemsida som riktar sig till barn och som har kroppen som sitt huvudfokus. Hemsidan kan användas i helklass då den innehåller många engelska ord och det inte är helt lätt att navigera sig runt. Eleverna kan behöva hjälp med att hitta olika spel som gömmer sig på hemsidan. Dock så är det en guldgruva om man vill ha arbetsblad om kroppen på engelska! Fördelen med att använda sig utav en engelska sida är att det blir en ämnesintegrerande lektion.

studi.jpg

Den andra hemsidan som jag vill nämna heter Studi. Det är en jättebra hemsida där man kan se på elevanpassade filmer och svara på tillhörande quiz-frågor om kroppen. Man kan skapa både lärare- och elevkonton på hemsidan, där läraren kan hålla reda på elevernas resultat på frågorna. Frågorna kan göras flera gånger och man kan själv se sina framsteg i det olika områderna om kroppen.

URSKOLA

Den tredje hemsidan är självklart URSKOLA. Där kan man alltid hitta filmer som berör det ämnet man arbetar med i skolan. De är alltid anpassade till barn och visar en stor bredd gällande filmer om kroppen. Med hemsidan URSKOLA kan man visa filmer i helklass och sedan diskutera dess innehåll.

elevspel.jpg

Den sista hemsidan jag tänker tipsa om idag heter Elevspel. Hemsidan elevspel känner ni säkert sedan tidigare igen. Det är en hemsida som har samlat många spel i många ämnen. Spelen är främst utformade som glostest där det gäller att svara på frågor och repetera. Denna hemsida kan med fördel användas av eleverna själva, och eleverna kan även komma åt hemsidan hemifrån och öva upp sina kunskaper.

(En del av bilderna är tagna som printscreen på deras hemsida och ägs inte utav mig) 

 

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hjärnan och nervsystemet – Lektionsplanering

minitema

Ett mini-tema-arbete med hjärnan och nervsystemet i fokus. Temaarbetet pågår under 4 lektioner. 
Lektion 1
– Lektionen inleds med ett frågespel genom appen Kahoot, där eleverna får svara på frågor som: ”Vad är hjärnan” och ”Vad gör nerverna”. Eleverna får sedan se en film om hjärnan ifrån UR.se. (Kolla in den här.)  Vi pratar sedan i helklass om våra reflektioner och tankar om vad vi sett. 

Lektion 2 – Vi ska i klassen rita upp en kropp på ett stort papper. På pappret ska vi även rita ut hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. Läraren illustrerar sedan hur  en nervsignal går igenom armen genom ryggmärgen till hjärnan. Vi kommer även här att prata om de fem sinnena. Eleverna kommer sedan att få utföra expermient med nerverna genom att  (till exempel) leka ”bulleribock” och ”slå” med en hammare på knäet.

Lektion 3 – Under lektion 3 kommer vi att göra en utflykt till Naturhistoriska muséet och titta på utställningen om hjärnan.

Lektion 4 – Under den sista lektionen inleder vi med att använda samma app som vi inledde temaarbetet med. Vi använder samma frågor på Kahoot och så får eleverna (och läraren) se om elevernas kunskaper har utvecklats. Vi avslutar sedan genom att eleverna får göra en kort skrivuppgift där de ska skriva meningar med några stödord som hjälp. Eleverna ska beskriva hur det fungerar på en grundläggande nivå. 

Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Exkursion: Utedag Vendel

Idag har vi varit på exkursion igen. Denna gången besökte vi vendelsjön, där vi fick studera fåglar. Vi fick varsin kikare och18552748_10211070095525173_1181890245_o.jpg sedan fick vi vandra en bit från bussen till sjön, där vi möttes av mycket fågelskrik. Skrattmåsarna var det första fåglarna vi såg, då de hade tagit över nästan hela sjöområdet. Min grupp hittade även fåglarna: Grågås, skedand, tofsvipa, rödbena och havsörn.
Vi fick även klättra upp i ett fågeltorn och studera fåglarna.

Sedan bar det av till Svart sjön, en myrsjö. Där studerade vi växter vid myren och borrade ner i myren för att se dess olika lager. Marken vid myren var väldigt mjuk och man sjönk ner mycket ibland. Det var ungefär som att gå på en madrass, fylld med vatten, en vattensäng. När vi borrade oss ner i myren så fick vi se vilka olika lager den bestod av. Först ett väldigt blött lager, sedan ett lite torrare, där det befann sig vissa större växter och sedan ett längst ned (ca 4m ner) fann vi ett lager med fin lera.

Innan vi hoppade på bussen fick vi i skogen syn på ett skelett (!). Troligen ifrån en älg eftersom att benen var så stora. Vi letade lite till och fann allt flera skelettbitar.

Sedan begav vi oss till Viksta stentorg, som är uppsalaåsens högsta punkt. Här fann vi ett stort område med rundslipade stenar. Där satt vi oss för en välbehövlig lunch och sedan var det dags för naturbingo. Det här gjorde vi även förra exkursionen, läs om det här. Denna gång letade vi efter bland annat:  lavar, konsumenter, producenter och djurspår.

Vårt sista stopp blev vid Vendels kyrka. Där fick vi studera kyrkan och titta på fynd det gjort ifrån skepp som tidigare kunde seglat till platsen. Vi samlades sedan i grupper och fick berätta vårt bästa fynd ifrån platsen, det vi tyckte var mest intressant.


Avslutningsvis, en givande dag. Jag tänker mig att jag även kan utföra fågelskådning med mina framtida elever, men att man förenklar övningen genom att ge eleverna bilder på vilka fåglar de kan leta efter så att de snabbt kan identifiera dem själva.

Jag kan även tänka mig att använda mig utav naturbingot, inte bara i biologiska sammanhang utan även i andra ämnen, där man även där kan förenkla uppgiften genom att välja lättare saker att leta efter och kanske ge dem bilder innan.

Att avsluta med att berätta för kompisarna vilket fynd man själv har gjort och varför just det fyndet på platsen var intressant var en smart avslutning, som jag själv kan tänka mig få användning av.

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.