Naturruta 1. En snabb genomgång om hur naturrutan såg ut sist jag var där: Naturrutan var mycket torr och har utsatts för mycket sol. Jorden var torr och gräset hade blivit solblekt. En del av marken var kal och maskrosen och syrénbusken var kvar. Dock överblommade. Hundkäxen och smörblommorna var borta. Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 4
Läs första inlägget här. Läs andra inlägget här. 
Naturruta 1. En snabb genomgång om hur naturrutan såg ut sist jag var där: Naturrutan var fuktig vid andra besöket. Jämfört med besök 1 så hade det tillkommit mycket grönska. Olika växter såsom maskros, hundkäx, smörblomma och syrén hade tittat fram. Inga djur sågs till vid besöket men hardjur brukar titta förbi.
Under besök 3: Vid första anblick ser naturruta 1 mycket torr ut (till skillnad ifrån besök 2.) Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 3
I kursen hade vi en laboration som handlade om celler från växter och djur. Vi fick analysera cellerna i mikroskop. Först analyserade vi ett tunt lager utav rödlök i mikroskop, sedan saliv från en människa, och sedan blod från en människa. Vi använde oss även av för att lättare kunna se strukturerna hos cellerna.
Vi skulle även rita upp en enkel skiss över hur cellerna såg ut:
Cellerna från växt är tegelstensformade och ligger tätt ihop. Cellerna från djur är formade runda och har en prick inuti sig, cellkärnan. Cellerna från blod består utav olika sorters celler och varierar i både storlek och form.
Några i samma kurs tog även bilder på cellerna: Fortsätt läsa Cellbiologi – Celler från växter och djur
Läs första inlägget här. (Där beskrivs även projektet)
Det var ett tag sedan jag besökte min naturruta och mycket har hänt sedan dess. (Inlägget har blivit försenat på grund av för mycket studier). Båda naturrutorna har utsatts för både sol, regn och snö.
Naturruta 1. En snabb genomgång om hur naturrutan såg ut sist jag var där: Naturruta nummer 1 är som tidigare nämnt placerad i Frodeparken i Uppsala. Naturrutan påverkas av mycket mänsklig aktivitet och har mycket begränsat solljus. I naturrutan finns fyra träd, marken är täckt av löv, lera och kort färglöst gräs. Marken är delvis fuktig och delvis torr.
Det här inlägget består av flera olika lektionsplaneringar (eller små uppgifter) med fokus på mätning. En del är tagna ifrån vår hemsida Matteäventyret, som har skapats tillsammans med ett par studenter från utbildningen. Andra är tagna ifrån kurser på utbildningen och ifrån hemsidor (länkas i så fall). Många utav lektionerna innehåller uppskattning.
Mätning på skolgården. Eleverna delas in i par och får sedan i uppgift att uppskatta längden och mäta olika objekt på skolgården. Målet med lektionen är att eleverna ska träna på att uppskatta längd och att kontrollmäta. Eleverna ska efter lektionen veta vad ordet uppskatta betyder. Frågepappret härintill kan laddas ner här. Fortsätt läsa Mätning – Lektionsplanering
Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vår galax Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.
Vintergatan.Vår galax kallas för vintergatan. På engelska heter galaxen Milky Way. I vår galax finns vårt solsystem. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.
De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.
De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.
Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.
Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!). Fortsätt läsa Planeterna i vårt solsystem
Man kan arbeta med temat kroppen i de lägre årskurserna på olika sätt. Jag har redan gett några varierande förslag här på bloggen om hur man kan arbeta, bland annat om nervsystemet. Idag tänkte jag tipsa om några hemsidor som kan komma till hjälp när man arbetar med kroppen i sin klass. Vissa av hemsidorna är tagna ifrån ett seminarium vi haft tidigare under kursen.
Den första hemsidan jag har tänkt att tipsa om heter Kids Health. Det är en engelsk hemsida som riktar sig till barn och som har kroppen som sitt huvudfokus. Hemsidan kan användas i helklass då den innehåller många engelska ord och det inte är helt lätt att navigera sig runt. Eleverna kan behöva hjälp med att hitta olika spel som gömmer sig på hemsidan. Dock så är det en guldgruva om man vill ha arbetsblad om kroppen på engelska! Fördelen med att använda sig utav en engelska sida är att det blir en ämnesintegrerande lektion.
Den andra hemsidan som jag vill nämna heter Studi. Det är en jättebra hemsida där man kan se på elevanpassade filmer och svara på tillhörande quiz-frågor om kroppen. Man kan skapa både lärare- och elevkonton på hemsidan, där läraren kan hålla reda på elevernas resultat på frågorna. Frågorna kan göras flera gånger och man kan själv se sina framsteg i det olika områderna om kroppen.
Den tredje hemsidan är självklart URSKOLA. Där kan man alltid hitta filmer som berör det ämnet man arbetar med i skolan. De är alltid anpassade till barn och visar en stor bredd gällande filmer om kroppen. Med hemsidan URSKOLA kan man visa filmer i helklass och sedan diskutera dess innehåll.
Den sista hemsidan jag tänker tipsa om idag heter Elevspel. Hemsidan elevspel känner ni säkert sedan tidigare igen. Det är en hemsida som har samlat många spel i många ämnen. Spelen är främst utformade som glostest där det gäller att svara på frågor och repetera. Denna hemsida kan med fördel användas av eleverna själva, och eleverna kan även komma åt hemsidan hemifrån och öva upp sina kunskaper.
(En del av bilderna är tagna som printscreen på deras hemsida och ägs inte utav mig)
Det börjar närma sig skolavslutning. Eleverna är spända och på väggen har det satts upp ballonger med siffror på som räknar ner till sommarlovet. Alla arbeten börjar bli färdiga och snart är det dags att städa ut bänkar och lådor för att få ta med sig hem. Lärarna börjar fundera på vad man ska ge eleverna i avslutningspresent. Det här året får lärarna inga pengar av skolan till sådana presenter, men eleverna har ju kämpat så. Det är självklart att de ska få något. Eller är det?
Dagens inlägg blir lite annorlunda. Jag tänkte ta upp ämnet avslutningspresenter. Som jag skrev i inledningen så börjar det dra ihop sig till sommarlov och trots att jag än så länge är en student så har jag funderat mycket på just det här ämnet, och hur jag tänker göra när jag blir lärare för en klass. Ämnet är mycket omtalat i många lärare-facebook-grupper och det finns två uppdelade åsikter. En sida som tycker att man inte borde ge eleverna presenter (om inte skolan betalar), och en annan sida som anser att man borde ge iallafall. Jag är väl utav den åsikten att jag kommer att ge mina elever avslutningspresenter, oavsett om pengarna kommer ifrån skolan eller min egen ficka. Anledningen till det är väl att jag alltid gett egengjorda presenter till vänner och familj när de behöver uppskattning, och för att jag själv alltid fått en avslutningspresent i skolan. Mina lärare har alltid gett oss elever någonting, för en liten peng, för att uppmuntra och för att vi ska komma ihåg dem.
Jag tänker att jag antingen ska ge dem någonting litet, eller att de får vara med och göra sina avslutningspresenter.
Jag har också funderat på ordvalet man ska använda när man ger sådana presenter. I en grupp så lyfte en lärare upp att man kanske inte ska säga, som rubriken lyder, att: “Grattis, du har klarat första klass!”, just för att ordet Grattis indikerar på att eleverna vunnit sig kunskapen, vilket de inte har gjort. Eleverna har kämpat sig till kunskapen. Man kan då istället använda ord som: “Bra jobbat!”. Det tyckte jag var en bra tanke, som jag ska bära med mig.
I ett annat inlägg tänkte jag ta upp på några enkla presenter som man kan göra till sina elever.
Vad väcker inlägget för tankar? Ger du alltid avslutningspresenter till dina elever?
Ett mini-tema-arbete med hjärnan och nervsystemet i fokus. Temaarbetet pågår under 4 lektioner.
Lektion 1 – Lektionen inleds med ett frågespel genom appen Kahoot, där eleverna får svara på frågor som: ”Vad är hjärnan” och ”Vad gör nerverna”. Eleverna får sedan se en film om hjärnan ifrån UR.se. (Kolla in den här.) Vi pratar sedan i helklass om våra reflektioner och tankar om vad vi sett.
Lektion 2 – Vi ska i klassen rita upp en kropp på ett stort papper. På pappret ska vi även rita ut hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. Läraren illustrerar sedan hur en nervsignal går igenom armen genom ryggmärgen till hjärnan. Vi kommer även här att prata om de fem sinnena. Eleverna kommer sedan att få utföra expermient med nerverna genom att (till exempel) leka ”bulleribock” och ”slå” med en hammare på knäet.
Lektion 3 – Under lektion 3 kommer vi att göra en utflykt till Naturhistoriska muséet och titta på utställningen om hjärnan.
Lektion 4 – Under den sista lektionen inleder vi med att använda samma app som vi inledde temaarbetet med. Vi använder samma frågor på Kahoot och så får eleverna (och läraren) se om elevernas kunskaper har utvecklats. Vi avslutar sedan genom att eleverna får göra en kort skrivuppgift där de ska skriva meningar med några stödord som hjälp. Eleverna ska beskriva hur det fungerar på en grundläggande nivå.
Idag har vi varit på exkursion igen. Denna gången besökte vi vendelsjön, där vi fick studera fåglar. Vi fick varsin kikare och
sedan fick vi vandra en bit från bussen till sjön, där vi möttes av mycket fågelskrik. Skrattmåsarna var det första fåglarna vi såg, då de hade tagit över nästan hela sjöområdet. Min grupp hittade även fåglarna: Grågås, skedand, tofsvipa, rödbena och havsörn.
Vi fick även klättra upp i ett fågeltorn och studera fåglarna.
Sedan bar det av till Svart sjön, en myrsjö. Där studerade vi växter vid myren och borrade ner i myren för att se dess olika lager. Marken vid myren var väldigt mjuk och man sjönk ner mycket ibland. Det var ungefär som att gå på en madrass, fylld med vatten, en vattensäng. När vi borrade oss ner i myren så fick vi se vilka olika lager den bestod av. Först ett väldigt blött lager, sedan ett lite torrare, där det befann sig vissa större växter och sedan ett längst ned (ca 4m ner) fann vi ett lager med fin lera.
Innan vi hoppade på bussen fick vi i skogen syn på ett skelett (!). Troligen ifrån en älg eftersom att benen var så stora. Vi letade lite till och fann allt flera skelettbitar.
Sedan begav vi oss till Viksta stentorg, som är uppsalaåsens högsta punkt. Här fann vi ett stort område med rundslipade stenar. Där satt vi oss för en välbehövlig lunch och sedan var det dags för naturbingo. Det här gjorde vi även förra exkursionen, läs om det här. Denna gång letade vi efter bland annat: lavar, konsumenter, producenter och djurspår.
Vårt sista stopp blev vid Vendels kyrka. Där fick vi studera kyrkan och titta på fynd det gjort ifrån skepp som tidigare kunde seglat till platsen. Vi samlades sedan i grupper och fick berätta vårt bästa fynd ifrån platsen, det vi tyckte var mest intressant.
Jag kan även tänka mig att använda mig utav naturbingot, inte bara i biologiska sammanhang utan även i andra ämnen, där man även där kan förenkla uppgiften genom att välja lättare saker att leta efter och kanske ge dem bilder innan.
Att avsluta med att berätta för kompisarna vilket fynd man själv har gjort och varför just det fyndet på platsen var intressant var en smart avslutning, som jag själv kan tänka mig få användning av.
Grundlärarstudenten 