Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hur hör vi? – Örat

Hur hör vi? 

  1. En ljudvåg kommer in i hörselgången.
  2. Ljudvågen skapar svängning i trumhinnan, trumhinnan börjar vibrera av ljudvågen.
  3. Hammaren börjar svänga och sätter i sin tur städet och stigbygeln i rörelse.
  4. Stigbygeln slår mot ovala fönstret.
  5. Tryckvåg uppstår i vätskan i övre trappan (i snäckan)
  6. Vibrationen i skiljeväggen mellan övretrappan och mellantrappan skapar vågrörelse i mellantrappans vätska (i snäckan).
  7. Basilarmembranet rör sig upp och ner.
  8. Hårcellerna trycks upp mot takmembranet vilket utlöser en nervsignal.
  9. Nervsignalen skickas via hörselnerven till hörselcentra i hjärnan.
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

 

 

 

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Norrsken – hur uppstår det?

Här ovanför är en enkel förklaring till norrsken, som man kan visa eleverna.

Norrsken. Först och främst, det finns både norrsken och sydsken (sydsken sker vid de sydliga delarna på jorden). Ljusfenomenet är vanligast vid jordens polarområden.
Norrsken uppstår när elektroner (/laddade partiklar) mestadels från solen (men även från rymden) faller mot jorden. Elektronerna träffar atmosfären, krockar med atomer och molekylerna som finns där, vilket skapar ljuset som kallas norrsken.   Höjd och typ av atomer skapar olika ljus. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält, de störtar inte slumpmässigt mot jorden utan styrs av magnetfältet som gör att det blir olika ljusmönster på himlen. Det innebär att det är en mängd olika kollisioner som sker. Det är även jordens magnetfält som fångar in dessa partiklar.

aurora-borealis-nature-hd-wallpaper-1920x1200-10227_544553232a6b2296265d6591.jpg

Här är en video som förklarar det mer ingående:

(Jag äger inte rättigheterna till bilderna, från google)

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?

 

 

 

Årskurs 3 · Lektionsplanering Religion · Religionskunskap

De abrahamitiska religionerna

Under kursen religionskunskap har vi fått arbeta med en lektionsplanering med valfritt tema. Vi valde att beröra de abrahamitiska religionernas högtider.

Syftet. Syftet med undervisningen är att eleverna ska få lära sig olika högtider inom islam, kristendomen och judendomen. Eleverna har pratat om olika livsåskådningar och dess kategorier varav religion är en av dem och de har då fått lära sig om de tre abrahamitiska religionerna. Undervisningen är anpassad till årskurs 3.

Centralt innehåll och kunskapskrav
Vi har valt denna punkt ur det centrala innehållet i LGR11: ”Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom”. Målet med lektionsplaneringen är att eleverna efter lektionen ska kunna ge exempel på någon högtid från kristendomen, islam och judendomen.

Lektionens innehåll. Innehållet vi valt att beröra är viktigt för att eleverna ska kunna få en förståelse för de olika religionerna och kunna relatera till dem. Eftersom att vårt samhälle idag är så mångkulturellt med människor som har olika livsåskådningar är det viktigt att samtala och få kunskap om dessa. Vi har valt att arbeta med högtider för att det är något som berör alla elever oavsett härkomst och livsåskådning.

Lektionens genomförande. Lektionen börjar med en diskussion i klassrummet där eleverna får minnas vad de har lärt sig om de abrahamitiska religionerna under tidigare lektioner. Vi kommer även diskutera vad en högtid är och skriva en tankekarta på tavlan. Eleverna kommer sedan att delas in i grupper om 3 och blir tilldelad varsin religiös högtid. Högtiderna eleverna ska redovisa om kommer att vara de muslimska högtiderna Al-Hidjra och Ramadan, de judiska högtiderna Lövhyddofesten (Sukkot) och Ljuständningsfesten (Chanukkah) samt de kristna högtiderna påsk och jul. När momentet kring högtiderna är slut ska de ha en färdig produkt, en ”väggbok”. Den så kallade väggboken kommer att bestå av ett stort färgpapper med en eller flera texter beroende på hur eleverna lägger upp sitt arbete och på pappret kommer det även att vara tillhörande bilder. Eleverna kommer först att få en faktatext om sin högtid och sedan kommer de att välja ut de delar ur texten som de tycker är viktigast för att de sedan ska kunna skriva en egen faktatext om högtiden. Eleverna ska helst formulera om meningarna men får även skriva av texten och lägga till citattecken. Genom det här arbetssättet får eleverna lära sig att ta ut det väsentliga ur en text och även att samarbeta med sina klasskamrater. Vi har av olika skäl valt att ge eleverna faktatexter som vi själva bestämt för att undvika fallgropen att de hittar en text som är utanför deras kunskapsnivå då de inte arbetat med avancerade faktatexter tidigare eller lärt sig att vara källkritiska. Då tanken är att dessa arbeten ska hänga på klassrumsväggen får de även utrymme att träna på det formella. De får träna på att skriva fint och att använda sig av stor bokstav och punkt. Det är ett bra sätt för att eleverna ska känna att arbetet de lägger ner är meningsfullt då de får visa upp vad de arbetat med och vad de lärt sig. Eleverna ska sedan rita bilder, alternativt söka upp bilder på internet som kan representera högtiden.

Examination/Bedömning. De får sedan i grupp redovisa inför klassen. Genom redovisningen får läraren en uppfattning av vad eleverna lärt sig och eleverna kan utifrån det examineras och bedömas. Att redovisa inför klassen är ett bra sätt för eleverna att lära sig att stå inför en grupp och prata.

Okategoriserade

Livsåskådning

Livsåskådning

 

  • Hur man ser på livet. (På sig själv och världen)

Begreppet livsåskådningar är ett paraplybegrepp. Innehåller så mycket. En livsåskådning har alla människor, även de utan religion.

En livsåskådning innehåller etik och moral (Centralt värdesystem), Grundhållning och Världsbild.

 

Världsbild, hur man övergripande ser på världen, samhället och människan.

  • Människosyn, man värderar olika människor olika, människovärde.
  • Relationen människa och djur.
  • Om människan är god eller ond.
  • Hur mycket fri vilja har vi? Om man exempelvis tror på ödet.
  • Om man kan påverka makt och positioner.
  • Tankar kring jordens uppkomst, människans uppkomst. (Bigbang/skapelseteorier) (Evolutionsteorin)
  • Synen på kosmos (Finns gud?)

 

Etik och moral, skillnad mellan Etik och Moral (Moral, mer ogenomtänkt, det man bara gör. Etik, det tankarna man har)

  • Etik = det som är rätt och fel, onda och goda handlingar. Hur är en god människa?

 

Grundhållning, hur känns det att leva. Känslan man har inför livet.

  • Hur man förhåller sig till livet. Pessimist, optimist?
  • Optimistisk = mer aktiv och tror att saker går att förändra.
  • Pessimist = inte aktiv. Agerar inte.
  • Aktiv/Passiv
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Bild · Skapande och pyssel

Bokmärken

img_4438_redigerad_textHittade en video länkad i facebookgruppen Årskurs 1 – 3 Tips och Idéer (som förövrigt är en riktigt bra inspirationskälla för aktiva lärare och studenter som jag tycker att alla ska kolla in!). Videon var en instruktion på hur man gör smidiga, fina och roliga bokmärken. Dessa kan med fördel göras utav eleverna själva och gör det lätt för dem att sedan hitta vart de är i läsboken/bänkboken. Jag tänker absolut testa denna idén med framtida klasser. Här nedan visar jag också hur man gör dem:

instruktion_bokmarke

1. Klipp ut en kvadrat i valfri färg. Storlek spelar ingen roll, men är lättare att handskas med ju större du gör den.
2. Vik kvadraten diagonalt, så att de två hörnen möts.
instruktion_bokmarke1
3. Vik så att den spetsiga vinkeln möter den räta vinkeln.
4. Gör likadant med andra hörnet.
5. Veckla ut den igen.
instruktion_bokmarke3
6. Vik ned den räta vinkeln.
7. Vik sedan det trubbiga vinkeln mot den räta vinkeln igen.
instruktion_bokmarke4
8. Och gör detsamma med den andra.
9. Vik sedan in dem i ”fickan” som skapats.
10. Gör detsamma med den andra. Nu har du din grund till ditt bomärke. Dekorera den nu med färgpapper och/eller färgpennor!
instruktion_bokmarke5
Lektionsplanering Samhällskunskap · Samhällskunskap

Temaarbete Barnkonventionen

Under seminariet idag i kursen samhällskunskap fick vi i uppdrag att skapa ett temaarbete utefter barnkonventionen.

Instruktioner:
“Planera ett arbetsområde i samhällskunskap. Arbetsområdet ska handla om barnens rättigheter, barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Beskriv i detalj vad du och eleverna gör vid det första tillfället i en undervisningsserie på fem lektioner och 40-60 minuter. Skriv rubriker till de kommande fyra lektionerna som kan visa något om vad eleverna arbetar vidare med. Förklara hur du tänker bedöma eleverna under det här arbetsområdet.”

Årskurs 2 eller 3. Kan fungera i en årskurs 1 också.

 

Lektion 1 – Introduktion

Läraren gör en egen film och visar den som introduktion till ämnet barnkonventionen.Läraren har spelat in ett drama ur en punkt ur barnkonventionen.  Läraren skriver upp fyra stycken punkter ur barnkonventionen och eleverna och läraren diskuterar tillsammans vad de innebär. Exempel på punkter:

“Alla barn är lika mycket värda”

Fortsätt läsa Temaarbete Barnkonventionen

Samhällskunskap

Demokrati – Fördelar och nackdelar

Under kursen samhällskunskap har vi diskuterat olika fördelar och nackdelar med demokrati.

Vi har bland annat räknat upp fördelar som:

  • Politisk jämlikhet. Demokrati att alla medborgare ges samma rätt att delta i politiska beslut. Allas röster är lika mycket värda. (Förr, de rika fick fler röster. Och arbetarklassen fick inte rösta.)
  •  Demokrati innebär att politiska beslut stämmer med ”folkviljan”.
  • Demokrati utvecklar medborgarna moraliskt .
  • Demokrati leder till man upptäcker och genomför rättvisa beslut.
  • Demokrati leder till social och ekonomisk rättvisa .
  • Demokrati leder till fred och stabilitet. Minskad risk för oreda i samhället. 

 

Men även några nackdelar:

  • Personer som inte är insatta i vad partierna står för. Medborgarna har inte alltid tid eller möjlighet att sätta sig in i alla frågor för att få en helt klar bild.
  • Att alla inte är delaktiga, och använder inte sin rösträtt.
  • Beslut tar längre tid att genomföra eftersom man ibland måste ha val om vissa frågor. (vänta till fördel, inte göra olagda beslut, ogenomtänkta)
  • Majoritetsförtryck kan förekomma. ex 11 mot 9. Otydlig majoritet är ett majoritetsförtryck.
  • Partierna kan komma att syssla mer med röstfiske och valfläsk än vad de faktiskt lägger tid på att styra.
  • Man kan bli oense om olika beslut, som kan leda till uppror och protester.
  • Majoriteten kan fatta fel beslut, pga att de inte har kunskap om ämnet och dess konsekvenser. 
  • Låg procent valdeltagande, representerar inte Sveriges folkvilja.  

 

Här under hittar ni en video som räknar upp några fördelar och nackdelar, videon riktar sig till årskurs 7 – 9.  Länken hittade jag på Johannes Klassrum.