Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Planeterna i vårt solsystem

15 juni, 201712 juli, 2023 Grundlärarstudenten3 kommentarer

Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vår galax Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.

Vintergatan.Vår galax kallas för vintergatan. På engelska heter galaxen Milky Way. I vår galax finns vårt solsystem. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.

De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.

De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.

Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.

Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!). Fortsätt läsa Planeterna i vårt solsystem

Arbetsmetoder · Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap

Kroppen och IT

2 juni, 20171 juni, 2017 GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Man kan arbeta med temat kroppen i de lägre årskurserna på olika sätt. Jag har redan gett några varierande förslag här på bloggen om hur man kan arbeta, bland annat om nervsystemet. Idag tänkte jag tipsa om några hemsidor som kan komma till hjälp när man arbetar med kroppen i sin klass. Vissa av hemsidorna är tagna ifrån ett seminarium vi haft tidigare under kursen.

kidshealth

prickar_ram

Den första hemsidan jag har tänkt att tipsa om heter Kids Health. Det är en engelsk hemsida som riktar sig till barn och som har kroppen som sitt huvudfokus. Hemsidan kan användas i helklass då den innehåller många engelska ord och det inte är helt lätt att navigera sig runt. Eleverna kan behöva hjälp med att hitta olika spel som gömmer sig på hemsidan. Dock så är det en guldgruva om man vill ha arbetsblad om kroppen på engelska! Fördelen med att använda sig utav en engelska sida är att det blir en ämnesintegrerande lektion.

Den andra hemsidan som jag vill nämna heter Studi. Det är en jättebra hemsida där man kan se på elevanpassade filmer och svara på tillhörande quiz-frågor om kroppen. Man kan skapa både lärare- och elevkonton på hemsidan, där läraren kan hålla reda på elevernas resultat på frågorna. Frågorna kan göras flera gånger och man kan själv se sina framsteg i det olika områderna om kroppen.

URSKOLA

Den tredje hemsidan är självklart URSKOLA. Där kan man alltid hitta filmer som berör det ämnet man arbetar med i skolan. De är alltid anpassade till barn och visar en stor bredd gällande filmer om kroppen. Med hemsidan URSKOLA kan man visa filmer i helklass och sedan diskutera dess innehåll.

Den sista hemsidan jag tänker tipsa om idag heter Elevspel. Hemsidan elevspel känner ni säkert sedan tidigare igen. Det är en hemsida som har samlat många spel i många ämnen. Spelen är främst utformade som glostest där det gäller att svara på frågor och repetera. Denna hemsida kan med fördel användas av eleverna själva, och eleverna kan även komma åt hemsidan hemifrån och öva upp sina kunskaper.

(En del av bilderna är tagna som printscreen på deras hemsida och ägs inte utav mig)

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hjärnan och nervsystemet – Lektionsplanering

16 maj, 201716 maj, 2017 Grundlärarstudenten1 kommentar

minitema

Ett mini-tema-arbete med hjärnan och nervsystemet i fokus. Temaarbetet pågår under 4 lektioner.
Lektion 1 – Lektionen inleds med ett frågespel genom appen Kahoot, där eleverna får svara på frågor som: ”Vad är hjärnan” och ”Vad gör nerverna”. Eleverna får sedan se en film om hjärnan ifrån UR.se. (Kolla in den här.) Vi pratar sedan i helklass om våra reflektioner och tankar om vad vi sett.

Lektion 2 – Vi ska i klassen rita upp en kropp på ett stort papper. På pappret ska vi även rita ut hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. Läraren illustrerar sedan hur en nervsignal går igenom armen genom ryggmärgen till hjärnan. Vi kommer även här att prata om de fem sinnena. Eleverna kommer sedan att få utföra expermient med nerverna genom att (till exempel) leka ”bulleribock” och ”slå” med en hammare på knäet.

Lektion 3 – Under lektion 3 kommer vi att göra en utflykt till Naturhistoriska muséet och titta på utställningen om hjärnan.

Lektion 4 – Under den sista lektionen inleder vi med att använda samma app som vi inledde temaarbetet med. Vi använder samma frågor på Kahoot och så får eleverna (och läraren) se om elevernas kunskaper har utvecklats. Vi avslutar sedan genom att eleverna får göra en kort skrivuppgift där de ska skriva meningar med några stödord som hjälp. Eleverna ska beskriva hur det fungerar på en grundläggande nivå.

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

7 maj, 2017 Grundlärarstudenten2 kommentarer

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

1 april, 20171 april, 2017 Grundlärarstudenten1 kommentar

17692933_10210667924191141_77207136_o (1)

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Bild · Skapande och pyssel

Bokmärken

1 mars, 20171 mars, 2017 Grundlärarstudenten1 kommentar

img_4438_redigerad_text Hittade en video länkad i facebookgruppen Årskurs 1 – 3 Tips och Idéer (som förövrigt är en riktigt bra inspirationskälla för aktiva lärare och studenter som jag tycker att alla ska kolla in!). Videon var en instruktion på hur man gör smidiga, fina och roliga bokmärken. Dessa kan med fördel göras utav eleverna själva och gör det lätt för dem att sedan hitta vart de är i läsboken/bänkboken. Jag tänker absolut testa denna idén med framtida klasser. Här nedan visar jag också hur man gör dem:

instruktion_bokmarke

1. Klipp ut en kvadrat i valfri färg. Storlek spelar ingen roll, men är lättare att handskas med ju större du gör den.

2. Vik kvadraten diagonalt, så att de två hörnen möts.

3. Vik så att den spetsiga vinkeln möter den räta vinkeln.

4. Gör likadant med andra hörnet.

5. Veckla ut den igen.

6. Vik ned den räta vinkeln.

7. Vik sedan det trubbiga vinkeln mot den räta vinkeln igen.

8. Och gör detsamma med den andra.
9. Vik sedan in dem i ”fickan” som skapats.
10. Gör detsamma med den andra. Nu har du din grund till ditt bomärke. Dekorera den nu med färgpapper och/eller färgpennor!

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

19 februari, 201721 februari, 2017 Grundlärarstudenten6 kommentarer

Naturrutan är en del i temaarbetet ”Året runt i naturen”, som vi gör i Biologikursen under termin 5 på grundlärarprogrammet. Meningen med naturrutan är att vi ska ”träna vår förmåga att upptäcka, iaktta, tolka och förklara företeelser i naturen. Andra mål är att använda naturen som experimentrum och få grundläggande insikt om variationen i naturen.”.
Genom att studera en plats över en längre tid får vi upptäcka variationen i naturen. Under de olika årstider finns det olika faktorer som påverkar/förändrar platsen (t.ex. ljus, temperatur, vattentillgång) och därav förutsättningarna för de organismer som lever där. Vi ska under kursen studera hur 2 platser med olika förutsättningar förändras över tid.

Uppgiften går att använda i de lägre årskurserna tillsammans med eleverna, för att se hur naturen förändras under årets gång.

Mitt naturruta-projekt

Jag har valt att placera mina rutor centralt i Uppsala, men den ena är placerad i en stadspark med begränsat solljus och den andra vid en skogsdunge med mycket sol.

Naturruta 1

Naturruta 1 som jag har valt, är placerad bakom Uppsalas centralstation i en stadspark som kallas för Frodeparken. I den här naturrutan kommer det tyvärr vara mycket mänsklig aktivitet som spelar roll på hur skeenden i rutan kommer att utvecklas, men platsen valdes då det brukar vara en plats där naturen förändras mycket ”av sig självt” ändå.
Naturrutan är som sagt belägen i en stadspark med mycket begränsat solljus, då (just nu) bara en liten strimma solljus lyckas smita emellan husen som står ivägen. Det här ljuset träffar dock inte min naturruta i dagsläget.
I naturrutan finns fyra stycken träd och marken är både täckt av löv, lera och mycket kort, färglöst gräs. Marken verkar vara delvis fuktig och delvis torr.

Inlägg 1. Den 19 februari

Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Samhällskunskap

Stopmotionfilm

18 december, 201524 februari, 2017 GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Under kursen bild och musik fick vi i uppdrag att göra en stopmotionfilm kring ämnet barnkonventionen och hållbar utveckling.

Reflektioner kring filmprojekt

En positiv lärdom som jag fått utav filmprojektet med temat “Hållbar utveckling” är hur man med hjälp utav endast en elektronisk apparat (i detta fallet ipad) kan skapa en riktigt bra film. Genom att ta bilder eller spela in film och sedan redigera dem med hjälp av appar kan man även förändra och förbättra filmens utseende och innehåll, (exempel med greenscreen). Att inte blanda in så många apparater tror jag kan vara en fördel för både barn och vuxna, då det är lätt att lära.

En annan bilduppgift som man kan göra med temat hållbar utveckling är att låta eleverna tillsammans i smågrupper skapa en egen ö. De får ett runt brunt papper som ska symbolisera ön och får sedan göra sina egna människor. För att dessa människorna sedan ska överleva måste eleverna komma på vad man kan behöva för att överleva på en ö och sedan skapa detta i papper. Man bygger sedan på ön med exempelvis mat, bygger upp tält etc. i papper. Efter detta arbete får barnen presentera för klassen vad de har skapat och varför.

Eleverna får då chansen att tänka, kommunicera och diskutera över vad som verkligen är viktigt att ha för att överleva (och då kanske tvingas välja bort saker som de annars skulle tycka vara viktigast exempelvis telefoner, ipads etc.) och blir då mer medvetna om hur de själva lever och andra. Jag har tänkt att en sådan här lektion kan man använda efter man har läst om stenåldern och andra tidsepoker, så man kan dra paralleller till vad de använde för material för att överleva, och vad barnen kan använda till sin ö.

I boken Hållbar utveckling (2011. s. 58) skriver Björneloo att barnen ska kunna ha som grundtanke att världen är en enda och allt hänger ihop, de ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkoren i andra miljöer och andra tider, vilket de får chansen till att göra i den här uppgiften. På s.60 skrivs det även om att fundera över vad människorna behövde då och att jämföra det med vad vi behöver idag, vilket vi också använder oss av i denna uppgift.

Referens:

Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang (s.58).Stockholm: Liber.