Läs föregående inlägg om min natturruta här:
Inlägg 1 Inlägg 2 Inlägg 3 Inlägg 4 Inlägg 5

Nu är jag framme vid mitt allra sista inlägg i min naturruta och det här kommer att vara min avslutande reflektion. Jag har nu observerat mina rutor i 9 månader – från den 19 februari till 27 november och alla inlägg går att läsa här ovanför! Nedan kommer ni också få information om vilka punkter ur skolans styrdokument som berörs.

Det har hänt mycket i mina naturrutor under den här perioden. Vi börjar med Naturruta 1 och dess utveckling.

Naturruta 1 
Februari 19: Under mitt allra första besök i min naturruta, som är belägen bakom Uppsalas centralstation i en stadspark som kallas för Frodeparken, nämnde jag först och främst att det tyvärr kommer vara mycket mänsklig aktivitet som spelar roll på hur skeenden i rutan kommer att utvecklas, men att jag valde platsen för att jag vet att det brukar ske stora förändringar där. Naturrutan hade begränsat med solljus och i min ruta fanns fyra stycken träd. Marken var täckt med både löv, lera och mycket kort färglöst gräs. Marken verkade då delvis fuktig och delvis torr.

Juni 21: Under mitt andra besök hittade jag mycket växter. Naturrutan var fuktig och det hade tillkommit mycket grönska i min ruta. Träden och buskarna hade fått sina blad, marken hade grönskat och blommor hade tittat fram. Man kunde då speciellt se vid trädets stam lite olika växter såsom maskros. Jag hittade även växterna hundkäx, smörblomma, syrenbuske. Jag nämnde även att jag brukar se hardjur i närheten av min naturruta.

Augusti 9: Under mitt tredje besök är naturrutan mycket torr. Den måste ha utsatts för mycket sol. Jorden var då torr och gräset hade ändat färg ifrån en mörkgrön till en nästan solblekt gul färg. Området hade då förlorat gräs då en del utav marken var kal. Maskrosen och syrénbusken var kvar, dock överblommade. Syrénbusken hade bara sina gröna blad kvar och hundkäxen och smörblomman syntes då inte till längre.

Augusti 18: Mitt fjärde besök har naturrutan fått mer vatten. Gräset har gått ifrån den gula tonen till en mer grön nyans. En del av marken var forfarande kan och andra delar med olika växter på: ”ogräs”. Ljuset på platsen var denna gången mörkare och solen syntes då inte till. Syrénbusken hade fortfarande kvar sina gröna blad.

November 14: Under mitt femte och sista besök såg man tydligt att marken hade frusit. Makren var fyllde med löv som ramlat ifrån träden i min naturruta och marken var hård när man gick på den. Marken hade blivit ännu kalare och det lilla gräset som fanns kvar var frusit och en blandning mellan grön och gul färg. Solen syntes inte till. Trädet i naturrutan hade tappat alla sina blad, syrénbusken däremot hade kvar några av sina. Bladen på busken hade dock skrumpnat ihop lite och fått en brun ton i kanterna. Jag hittade även en smörblomma i min naturruta.

Här kan vi se förändringen i min naturruta! Besök 1 är till vänster och besök 5 till höger.

Naturruta 2
I min andra naturruta har det också hänt mycket under den observerande perioden!

Februari 19: Naturruta 2 valde jag att placera vid sidan om migrationsverket och erikshjälpen här i Uppsala. Naturrutan är belägen i en skogsdunge och där fanns många träd. Marken verkade då mer torr då den utsätts för mycket solljus.Det fanns mycket kottar på marken. Jag skrev även att eftersom den här naturrutan får mer sol och får vara med ”ifred” så hoppas jag på att jag ska få se mycket olika kryp.

Juni 21: Under andra besöket berättade jag att min naturruta var fuktig och att den hade fått en grönare färg än förra besöket. Träden i min naturruta hade fått sina blad och det höga gräset hade gått ifrån en gul ton till en grön. Det hade även tillkommit kottar och barr i mitt träd. Jag hittade även växter och en myrstack. Även här fanns det hundkäx. Jag hittade även en annan växt vilket jag fortfarande tror antingen är gullris, rollika eller raps. Jag fick även vid detta besöket sin på en rosenbuske med vita kronblad.

Augusti 9: Under mitt tredje besök hade naturrutan påverkats mycket av solen. Rutan var torr och det höga gräset hade fått en solblekt gul färg. Marken bakom det höga gräset hade skyddats lite mer ifrån solen och var inte lika torr. Jag fann nu en nyponbuske med nypon på. Marken och trädet var fyllt med massvis av kottar och barr.

Augusti 18: Mitt fjärde besök såg man direkt att den utsatts för mer regn, trots det är marken nu torr. Gräset har gått ifrån en solblekt ton till att bli mer orange. Vid trädet i naturrutan kunde man se att det vid stammen nu blivit kalt, förra besöket såg man ju mycket växter där. Mitt träd i naturrutan hade för första gången ändrat färg på ett blad(!).
November 14: Mitt femte och sista besök i min naturruta var spännande.  Det var soligt under besöket och gräset var därav inte lika fruset som i min andra naturruta. Det ena trädet i rutan hade tappat sina blad, men några ynka blad var kvar. Jag upptäckte då en myrstack. Nyponbusken syntes inte till, kottarna och barren är fortfarande kvar.

Här kan vi se förändringen i min naturruta! Besök 1 är till vänster och besök 5 till höger.

Reflektion
Vad man tydligt kan se i mina naturrutor så har de förändrat väldigt(!) mycket under den observerade perioden. Man ser det tydligast vid naturruta 2 som har förändrats mest.
Vi kan garanterat dra slutsatsen att vädret har en väldigt stor påverkan på naturen och rutorna. Tillgången till solljus och vatten är viktiga för naturen och det fick vi även se vid mina naturrutor. Temperaturen påverkar naturen genom att ex att när temperaturen blir lägre fryser marken och när temperaturen stiger blir marken torr och gräset får en gulaktig ton.
Den mänskliga påverkan i min naturruta 1 är ett faktum. Här klipptes gräset, människor och djur trampade på marken och naturen fixades till för att se snygg ut, bland annat. Kan detta haft en påverkan till varför den naturrutan inte förändrades lika mycket som naturruta 2? Kanske. För man ser tydligare på naturruta 2 att den har förändrats.
Genom mina två naturrutor kan man som sagt se hur förutsättningarna för de olika växterna har varierat. I min första naturruta kan man se hur den har varit begränsad av solljus, då gräset inte blekts lika mycket som på naturruta 2 exempelvis.

Skolans styrdokument
Här är några punkter ur skolans styrdokument som jag anser att man kan få med i ett projekt om en naturruta i en årskurs F – 3.

Syfte 

• Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
  om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer
  om sig själva och naturen.
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet
  att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och
  aktuella händelser.
• Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med
  biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas
  i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. (Skolverket. 2016. s. 156)

Centralt innehåll

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (ibid. s. 157 – 158)

Kunskapskrav

• Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
•  I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen
• Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen
• Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
• Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (ibid. s. 160 – 161)

Referenslista
Skolverket, 2016. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016)

Avslutningsvis vill jag tillägga att detta projekt varit väldigt intressant och jag tror absolut att mina framtida elever kommer att uppskatta att se förändringen i naturen och årstidsväxlingar genom att ha en egen naturruta!