Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

 

 

 

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?

 

 

 

Årskurs 3 · Lektionsplanering Religion · Religionskunskap

De abrahamitiska religionerna

Under kursen religionskunskap har vi fått arbeta med en lektionsplanering med valfritt tema. Vi valde att beröra de abrahamitiska religionernas högtider.

Syftet. Syftet med undervisningen är att eleverna ska få lära sig olika högtider inom islam, kristendomen och judendomen. Eleverna har pratat om olika livsåskådningar och dess kategorier varav religion är en av dem och de har då fått lära sig om de tre abrahamitiska religionerna. Undervisningen är anpassad till årskurs 3.

Centralt innehåll och kunskapskrav
Vi har valt denna punkt ur det centrala innehållet i LGR11: ”Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom”. Målet med lektionsplaneringen är att eleverna efter lektionen ska kunna ge exempel på någon högtid från kristendomen, islam och judendomen.

Lektionens innehåll. Innehållet vi valt att beröra är viktigt för att eleverna ska kunna få en förståelse för de olika religionerna och kunna relatera till dem. Eftersom att vårt samhälle idag är så mångkulturellt med människor som har olika livsåskådningar är det viktigt att samtala och få kunskap om dessa. Vi har valt att arbeta med högtider för att det är något som berör alla elever oavsett härkomst och livsåskådning.

Lektionens genomförande. Lektionen börjar med en diskussion i klassrummet där eleverna får minnas vad de har lärt sig om de abrahamitiska religionerna under tidigare lektioner. Vi kommer även diskutera vad en högtid är och skriva en tankekarta på tavlan. Eleverna kommer sedan att delas in i grupper om 3 och blir tilldelad varsin religiös högtid. Högtiderna eleverna ska redovisa om kommer att vara de muslimska högtiderna Al-Hidjra och Ramadan, de judiska högtiderna Lövhyddofesten (Sukkot) och Ljuständningsfesten (Chanukkah) samt de kristna högtiderna påsk och jul. När momentet kring högtiderna är slut ska de ha en färdig produkt, en ”väggbok”. Den så kallade väggboken kommer att bestå av ett stort färgpapper med en eller flera texter beroende på hur eleverna lägger upp sitt arbete och på pappret kommer det även att vara tillhörande bilder. Eleverna kommer först att få en faktatext om sin högtid och sedan kommer de att välja ut de delar ur texten som de tycker är viktigast för att de sedan ska kunna skriva en egen faktatext om högtiden. Eleverna ska helst formulera om meningarna men får även skriva av texten och lägga till citattecken. Genom det här arbetssättet får eleverna lära sig att ta ut det väsentliga ur en text och även att samarbeta med sina klasskamrater. Vi har av olika skäl valt att ge eleverna faktatexter som vi själva bestämt för att undvika fallgropen att de hittar en text som är utanför deras kunskapsnivå då de inte arbetat med avancerade faktatexter tidigare eller lärt sig att vara källkritiska. Då tanken är att dessa arbeten ska hänga på klassrumsväggen får de även utrymme att träna på det formella. De får träna på att skriva fint och att använda sig av stor bokstav och punkt. Det är ett bra sätt för att eleverna ska känna att arbetet de lägger ner är meningsfullt då de får visa upp vad de arbetat med och vad de lärt sig. Eleverna ska sedan rita bilder, alternativt söka upp bilder på internet som kan representera högtiden.

Examination/Bedömning. De får sedan i grupp redovisa inför klassen. Genom redovisningen får läraren en uppfattning av vad eleverna lärt sig och eleverna kan utifrån det examineras och bedömas. Att redovisa inför klassen är ett bra sätt för eleverna att lära sig att stå inför en grupp och prata.

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Bild · Skapande och pyssel

Bokmärken

img_4438_redigerad_textHittade en video länkad i facebookgruppen Årskurs 1 – 3 Tips och Idéer (som förövrigt är en riktigt bra inspirationskälla för aktiva lärare och studenter som jag tycker att alla ska kolla in!). Videon var en instruktion på hur man gör smidiga, fina och roliga bokmärken. Dessa kan med fördel göras utav eleverna själva och gör det lätt för dem att sedan hitta vart de är i läsboken/bänkboken. Jag tänker absolut testa denna idén med framtida klasser. Här nedan visar jag också hur man gör dem:

instruktion_bokmarke

1. Klipp ut en kvadrat i valfri färg. Storlek spelar ingen roll, men är lättare att handskas med ju större du gör den.
2. Vik kvadraten diagonalt, så att de två hörnen möts.
instruktion_bokmarke1
3. Vik så att den spetsiga vinkeln möter den räta vinkeln.
4. Gör likadant med andra hörnet.
5. Veckla ut den igen.
instruktion_bokmarke3
6. Vik ned den räta vinkeln.
7. Vik sedan det trubbiga vinkeln mot den räta vinkeln igen.
instruktion_bokmarke4
8. Och gör detsamma med den andra.
9. Vik sedan in dem i ”fickan” som skapats.
10. Gör detsamma med den andra. Nu har du din grund till ditt bomärke. Dekorera den nu med färgpapper och/eller färgpennor!
instruktion_bokmarke5
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Naturrutan är en del i temaarbetet ”Året runt i naturen”, som vi gör i Biologikursen under termin 5 på grundlärarprogrammet. Meningen med naturrutan är att vi ska ”träna vår förmåga att upptäcka, iaktta, tolka och förklara företeelser i naturen. Andra mål är att använda naturen som experimentrum och få grundläggande insikt om variationen i naturen.”.
Genom att studera en plats över en längre tid får vi upptäcka variationen i naturen. Under de olika årstider finns det olika faktorer som påverkar/förändrar platsen (t.ex. ljus, temperatur, vattentillgång) och därav förutsättningarna för de organismer som lever där. Vi ska under kursen studera hur 2 platser med olika förutsättningar förändras över tid.

Uppgiften går att använda i de lägre årskurserna tillsammans med eleverna, för att se hur naturen förändras under årets gång.

Mitt naturruta-projekt

Jag har valt att placera mina rutor centralt i Uppsala, men den ena är placerad i en stadspark med begränsat solljus och den andra vid en skogsdunge med mycket sol.

Naturruta 1 

Naturruta 1 som jag har valt, är placerad bakom Uppsalas centralstation i en stadspark som kallas för Frodeparken. I den här naturrutan kommer det tyvärr vara mycket mänsklig aktivitet som spelar roll på hur skeenden i rutan kommer att utvecklas, men platsen valdes då det brukar vara en plats där naturen förändras mycket ”av sig självt” ändå.
Naturrutan är som sagt belägen i en stadspark med mycket begränsat solljus, då (just nu) bara en liten strimma solljus lyckas smita emellan husen som står ivägen. Det här ljuset träffar dock inte min naturruta i dagsläget.
I naturrutan finns fyra stycken träd och marken är både täckt av löv, lera och mycket kort, färglöst gräs. Marken verkar vara delvis fuktig och delvis torr.

Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Samhällskunskap

Stopmotionfilm

Under kursen bild och musik fick vi i uppdrag att göra en stopmotionfilm kring ämnet barnkonventionen och hållbar utveckling.

Reflektioner kring filmprojekt

En positiv lärdom som jag fått utav filmprojektet med temat “Hållbar utveckling” är hur man med hjälp utav endast en elektronisk apparat (i detta fallet ipad) kan skapa en riktigt bra film. Genom att ta bilder eller spela in film och sedan redigera dem med hjälp av appar kan man även förändra och förbättra filmens utseende och innehåll, (exempel med greenscreen). Att inte blanda in så många apparater tror jag kan vara en fördel för både barn och vuxna, då det är lätt att lära.

En annan bilduppgift som man kan göra med temat hållbar utveckling är att låta eleverna tillsammans i smågrupper skapa en egen ö. De får ett runt brunt papper som ska symbolisera ön och får sedan göra sina egna människor. För att dessa människorna sedan ska överleva måste eleverna komma på vad man kan behöva för att överleva på en ö och sedan skapa detta i papper. Man bygger sedan på ön med exempelvis mat, bygger upp tält etc. i papper. Efter detta arbete får barnen presentera för klassen vad de har skapat och varför.

Eleverna får då chansen att tänka, kommunicera och diskutera över vad som verkligen är viktigt att ha för att överleva (och då kanske tvingas välja bort saker som de annars skulle tycka vara viktigast exempelvis telefoner, ipads etc.) och blir då mer medvetna om hur de själva lever och andra. Jag har tänkt att en sådan här lektion kan man använda efter man har läst om stenåldern och andra tidsepoker, så man kan dra paralleller till vad de använde för material för att överleva, och vad barnen kan använda till sin ö.  

I boken Hållbar utveckling (2011. s. 58) skriver Björneloo att barnen ska kunna ha som grundtanke att världen är en enda och allt hänger ihop, de ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkoren i andra miljöer och andra tider, vilket de får chansen till att göra i den här uppgiften. På s.60 skrivs det även om att fundera över vad människorna behövde då och att jämföra det med vad vi behöver idag, vilket vi också använder oss av i denna uppgift.

Referens:

Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang (s.58).Stockholm: Liber.

 

Årskurs 3 · Matematik

Delningsdivision/Innehållsdivision – Vad är skillnaden?

Det finns två grundtankar i division. Delningsdivision och innehållsdivision. Vad är skillnaden?
Delningsdivision:
Man delar upp täljaren i nämnarens antal. Man grupperar.
Ex. 15/3. Då grupperar man täljaren 15 i 3 grupper.
Svaret blir alltså 5 bönor (ex) i varje grupp.
 
Innehållsdivision:
Hur många gånger kan man plocka nämnaren ur täljaren? Hur många gånger nämnaren får plats i täljaren. Svaret blir antal gånger.
Ex. Hur många gånger får 3 plats i 15? Hur många 3 mängder? 
Man delar alltså upp täljaren 15 i grupper om 3. Varje grupp innehåller 3 saker. 
Svaret blir alltså 5 grupper.
 

Skillnader i konkreta textuppgifter (exempel 12/4):
Delningsdivision: 
Fyra personer ska dela på 12 kulor. Hur många får de var?
De får 3 kulor var.

Innehållsdivision: 
Hur många gånger kan jag plocka ut 4 kulor från 12 kulor?
Svar: 3 gånger. 

  
Jag förstod bättre skillnaden med dessa videos: