Okategoriserade

Undervisningsmoment

Undervisningsmoment

I årskurs 3 på Almtunaskolan har eleverna i SO arbetat med historia och de olika tidsåldrarna; stenåldern, bronsåldern och järnåldern”. Momentet som jag valde att utföra är då en del i deras lektionsserie som handlar om tidsåldrar.

 

Innehåll

Som ett sidospår och introduktion till medeltiden som de sedan ska läsa om i fyran, presenterade och undervisade jag om Riddare, eftersom att de redan lärt sig det mesta om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Genom uppgifterna och informationen jag gav dem utförde vi både kriterier från kursplanen i historia och svenska för årskurs 3 samtidigt.

 

Enligt kursplanen i historia för årskurs 3 står det bland annat att eleverna ska ha kunskaper om olika tolkningar av tidsperioder och händelser. De ska kunna separera på tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. De ska kunna utveckla en kronologisk överblick över hur både kvinnor och män har skapat och förändrat samhällen och kulturer genom tiderna. Eleverna ska kunna ge exempel på händelser och människors levnadsvillkor under olika tidsperioder, samt gör enkla jämförelser mellan livet förr och nu. (Lgr 11, Skolverket) Vi la mest fokus vid att eleverna efter denna lektion skulle kunna avgöra hur människorna levde under “riddartiden”, när “riddartiden” utspelade sig och  vad som var skillnaden mellan att leva då och nu.  

 

Enligt kursplanen i Svenska för årskurs 3 ska undervisningen stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva, vilket vi genom att välja ämnet riddare som barnen redan är bekanta med (genom filmer, böcker och historier) uppnådde. Genom att välja ett ämne av intresse, blev de mer engagerade till att skriva. Eleverna ska enligt kursplanen utveckla sin förmåga att skapa texter, kunna formulera sig och kommunicera i tal och skrift. De ska kunna skapa texter där ord och bild samspelar. De ska öva upp sin handstil, samt öva språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken, utropstecken samt stavningsregler. Genom att välja en uppgift där eleverna får skriva en historia och sedan måla en bild till uppnår vi det målet, då de får träna språkets struktur på egenhand och koppla text med bild. De ska lyssna och kunna återberätta i olika samtalssituationer. De ska få språkliga strategier för att minnas och lära, tillexempel att skriva ned något man tidigare pratat om. I mitt moment förklarade jag och med eleverna diskuterade kring begreppet riddare, genom att återberätta detta genom text och bild får de även minnas. (Svenska kursplan Lgr 11)

 

Arbetssätt

Jag har tänkt genomföra detta moment genom att först hålla ett föredrag där jag samtidigt samtalar med klassen om begreppet Riddare genom en powerpoint. Senare läser jag även upp en text (http://www.ungafakta.se/lattlast/riddare/) och låter eleverna följa med i texten på storskärm. Jag ger dem sedan en uppgift att enskilt skriva en historia om riddare samt rita en teckning, där jag ber dem att använda informationen som både jag och de tillsammans pratat om under föregående genomgång.

 

Jag väljer att genomföra detta moment eftersom att jag samtidigt som jag får en chans att utöka deras kunskaper i såväl svenska som historia så utgår jag även ifrån deras intressen, vilket förhoppningsvis gör så att de får lättare att ta till sig informationen.

 

Målen med lektionen är att eleverna ska få ett en förståelse för begreppet “riddare” samt utveckla sin läs och skrivförmåga.

Utfall

Genom att jag ger dem en följduppgift efter genomgången, att skriva en historia, som riktar sig till det vi just pratat om så får jag reda på vad eleverna tagit till sig. Genom att göra den uppgiften får de också bearbeta och repetera informationen samtidigt som de får utveckla sin egen berättarteknik och stavningsformer samt skrivregler.

 

Reflektion

Översiktligt seende utav undervisningstillfället gick bra, då jag fick säga det mesta som jag planerat att berätta. Ett minus var att jag inte hade tillräckligt med koll på tiden. Jag tog mycket tid till att eleverna själva fick prata om deras egna erfarenheter än vad jag hade planerat med från början, men samtidigt var det en uppsida eftersom att de kunde ta lärdom av varandras erfarenheter och vi fick mycket chans till att diskutera om hur det egentligen kunde sett ut under tidsperioden. En del frågor som eleverna också ställde kunde jag inte svara på, men kunde kolla upp senare.

 

Vad som kan utvecklas till nästa gång är att ha lite mer uppsikt över tiden, eftersom att den snabbt rinner iväg samt ha mer fakta om sidospår för att kunna svara på eventuella följdfrågor.

 

Referens

Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Okategoriserade

Manus och ”stödord” inför moment

Tänkte att jag kunde dela med mig utav mina stödord (information), som jag pluggade in inför min presentation om riddare för barnen i årskurs 3.

 

Riddare

Inledningsfråga: Är det någon som vet vad en riddare är för något?

Goda och onda. Fattiga och rika. Finaste sortens krigare. På medeltiden i Europa. 1000 år sedan. Det fanns olika sorters riddare.

 

Olika riddarsällskap: Tempelriddare, Johanniterriddare och korsriddare.

Korsriddare – andliga riddare som deltog i medeltidens korståg efter att ha svurit en helig ed på att befria Jerusalem, den heliga staden. Slogs åt kyrkan.

Någon som vet hur man känner igen en korsriddare?

Kors på skölden eller på sin rustning. Senare började de ha det också på olika sorters plagg (röda kors)

 

De första riddarna – Den mest berömde, Roland (Orlando på italienska) Det finns jätte många sagor om honom där han har gjorts till en nästan oövervinnelig krigare, som med sitt svärd Durendal besegrar de alla prövningar. I historierna kunde han ha flera svärd och spjut i sig utan att dö. Han hade ett horn också som han kunde kalla på hjälp med, men han gjorde aldrig det, någonsin. Han är nästan en superhjälte.

 

Sen har vi en annan riddare

Richard Lejonhjärta. Ni känner säkert igen hans efternamn, från astrid lindgren va, bröderna lejonhjärta? Det var faktiskt ifrån Richard som Jonathan och skorpan fick sitt efternamn. Richard Lejonhjärta är faktiskt med i många historier, såsom robin hood också. Som ni kanske sett.

– Största krigarkungen i Englandshistoria. Hans namn Lejonhjärta stod för mod. Han var modigoch en riddare som inte skonade någon alls. Han levde mer som en riddare än en kung. När han regerade som kung (1189-1199) var han bara i England i sex månader för han var i andra länder och krigade.

 

Hur blev man riddare?

Man var tvungen att vara man, kvinnor kunde inte bli riddare. Riddaren var oftast ifrån en adlig släkt eftersom att rustningen var dyr.

*LÄS STYCKERNA “Lång utbildning”, “Page” och “Väpnare” t.o.m “olika tekniker vid strid*

Vad tror ni man var tvungen att kunna som riddare?

träna: brottning, bågskytte, kamp med svärd och sköld, att slåss med stav, ridning med en hand.

 

När en väpnare bli riddare, så kallas det att han blir “dubbad till riddare”. Någon som vet hur man gör då? Kan du visa?

“Vigila”, en natt av bön, badar och klär sig i riddardräkt. Dubbning, utav en annan riddare. Väpnaren knäböjer. Riddaren drar sitt svärd och slår försiktigt väpnaren på ena eller båda axlarna. Väpnaren får en fredskyss på varje kind och är sedan riddare. Den nya riddaren får sitt svärd.

 

Riddarna slutade att finnas i slutet utav 1400-talet –

Varför tror ni att det inte finns riddare idag?

Ändrades sätt att strida. Eldvapen (Kanoner och pistoler) Inte längre slåss på nära håll. Riddarna dog därför ut. MEN! Man kan fortfarande i storbrittanien bli riddare, om man har gjort något superduper bra. Men det är bara äran man får, och inte ett svärd.

 

Nu skulle jag vilja att ni skriver en liten berättelse om riddare, och så kan ni rita en bild till sen när ni är färdiga.

Årskurs 3 · Matematik

Delningsdivision/Innehållsdivision – Vad är skillnaden?

Det finns två grundtankar i division. Delningsdivision och innehållsdivision. Vad är skillnaden?
Delningsdivision:
Man delar upp täljaren i nämnarens antal. Man grupperar.
Ex. 15/3. Då grupperar man täljaren 15 i 3 grupper.
Svaret blir alltså 5 bönor (ex) i varje grupp.
 
Innehållsdivision:
Hur många gånger kan man plocka nämnaren ur täljaren? Hur många gånger nämnaren får plats i täljaren. Svaret blir antal gånger.
Ex. Hur många gånger får 3 plats i 15? Hur många 3 mängder? 
Man delar alltså upp täljaren 15 i grupper om 3. Varje grupp innehåller 3 saker. 
Svaret blir alltså 5 grupper.
 

Skillnader i konkreta textuppgifter (exempel 12/4):
Delningsdivision: 
Fyra personer ska dela på 12 kulor. Hur många får de var?
De får 3 kulor var.

Innehållsdivision: 
Hur många gånger kan jag plocka ut 4 kulor från 12 kulor?
Svar: 3 gånger. 

  
Jag förstod bättre skillnaden med dessa videos:
Barns utveckling · Matematik

Antalsuppfattning – Fem principer

Femprinciper som handlar om barns antalsuppfattning. Dessa principer är Ett till ett principen, abstraktionsprincipen, principen om godtycklig ordning, principen om talens stabila ordning och kardinaltalsprincipen.
Ett till ett principen
Ett föremål i den ena mängden(eller ett talord) får bilda par med ett föremål i den andra mängden. Man kan avgöra om två mängder innehåller lika många eller olika många föremål.
Abstraktionsprincipen
Alla föremål som ingår i en avgränsad mängd kan räknas med oavsett slag av föremål.
Principen om godtycklig ordning (Den irrelevanta ordningens princip)
Man kan starta var man vill när man ska räkna föremål, de får dock bara räknas en gång.
Principen om talens stabila ordning (Räkneordens ordning)
Använder konsekvent en och samma sekvens av räkneord vid uppräkning, man har lärt sig talens namn och ordningsföljd.
Kardinaltalsprincipen (Antalsprincipen)
Sist uppräknade räkneordet anger antalet föremål i den uppräknade mängden.