Kategori: Grundlärarprogrammet

Planeterna i vårt solsystem
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Planeterna i vårt solsystem

Grundlärarstudenten3 kommentarer

Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vår galax Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.

milky-way-60538_1920.jpg
Vintergatan

Vintergatan.Vår galax kallas för vintergatan. På engelska heter galaxen Milky Way. I vår galax finns vårt solsystem. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.

De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.

De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.

ladda ned.jpg

Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.

Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!).  Fortsätt läsa Planeterna i vårt solsystem

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hjärnan och nervsystemet – Lektionsplanering

Grundlärarstudenten1 kommentar

minitema

Ett mini-tema-arbete med hjärnan och nervsystemet i fokus. Temaarbetet pågår under 4 lektioner. 
Lektion 1 – Lektionen inleds med ett frågespel genom appen Kahoot, där eleverna får svara på frågor som: ”Vad är hjärnan” och ”Vad gör nerverna”. Eleverna får sedan se en film om hjärnan ifrån UR.se. (Kolla in den här.)  Vi pratar sedan i helklass om våra reflektioner och tankar om vad vi sett. 

Lektion 2 – Vi ska i klassen rita upp en kropp på ett stort papper. På pappret ska vi även rita ut hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. Läraren illustrerar sedan hur  en nervsignal går igenom armen genom ryggmärgen till hjärnan. Vi kommer även här att prata om de fem sinnena. Eleverna kommer sedan att få utföra expermient med nerverna genom att  (till exempel) leka ”bulleribock” och ”slå” med en hammare på knäet.

Lektion 3 – Under lektion 3 kommer vi att göra en utflykt till Naturhistoriska muséet och titta på utställningen om hjärnan.

Lektion 4 – Under den sista lektionen inleder vi med att använda samma app som vi inledde temaarbetet med. Vi använder samma frågor på Kahoot och så får eleverna (och läraren) se om elevernas kunskaper har utvecklats. Vi avslutar sedan genom att eleverna får göra en kort skrivuppgift där de ska skriva meningar med några stödord som hjälp. Eleverna ska beskriva hur det fungerar på en grundläggande nivå. 

Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Exkursion: Utedag Vendel

GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Idag har vi varit på exkursion igen. Denna gången besökte vi vendelsjön, där vi fick studera fåglar. Vi fick varsin kikare och18552748_10211070095525173_1181890245_o.jpg sedan fick vi vandra en bit från bussen till sjön, där vi möttes av mycket fågelskrik. Skrattmåsarna var det första fåglarna vi såg, då de hade tagit över nästan hela sjöområdet. Min grupp hittade även fåglarna: Grågås, skedand, tofsvipa, rödbena och havsörn.
Vi fick även klättra upp i ett fågeltorn och studera fåglarna.

Sedan bar det av till Svart sjön, en myrsjö. Där studerade vi växter vid myren och borrade ner i myren för att se dess olika lager. Marken vid myren var väldigt mjuk och man sjönk ner mycket ibland. Det var ungefär som att gå på en madrass, fylld med vatten, en vattensäng. När vi borrade oss ner i myren så fick vi se vilka olika lager den bestod av. Först ett väldigt blött lager, sedan ett lite torrare, där det befann sig vissa större växter och sedan ett längst ned (ca 4m ner) fann vi ett lager med fin lera.

Innan vi hoppade på bussen fick vi i skogen syn på ett skelett (!). Troligen ifrån en älg eftersom att benen var så stora. Vi letade lite till och fann allt flera skelettbitar.

Sedan begav vi oss till Viksta stentorg, som är uppsalaåsens högsta punkt. Här fann vi ett stort område med rundslipade stenar. Där satt vi oss för en välbehövlig lunch och sedan var det dags för naturbingo. Det här gjorde vi även förra exkursionen, läs om det här. Denna gång letade vi efter bland annat:  lavar, konsumenter, producenter och djurspår.

Vårt sista stopp blev vid Vendels kyrka. Där fick vi studera kyrkan och titta på fynd det gjort ifrån skepp som tidigare kunde seglat till platsen. Vi samlades sedan i grupper och fick berätta vårt bästa fynd ifrån platsen, det vi tyckte var mest intressant.


Avslutningsvis, en givande dag. Jag tänker mig att jag även kan utföra fågelskådning med mina framtida elever, men att man förenklar övningen genom att ge eleverna bilder på vilka fåglar de kan leta efter så att de snabbt kan identifiera dem själva.

Jag kan även tänka mig att använda mig utav naturbingot, inte bara i biologiska sammanhang utan även i andra ämnen, där man även där kan förenkla uppgiften genom att välja lättare saker att leta efter och kanske ge dem bilder innan.

Att avsluta med att berätta för kompisarna vilket fynd man själv har gjort och varför just det fyndet på platsen var intressant var en smart avslutning, som jag själv kan tänka mig få användning av.

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hur hör vi? – Örat

GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Hur hör vi? 

  1. En ljudvåg kommer in i hörselgången.
  2. Ljudvågen skapar svängning i trumhinnan, trumhinnan börjar vibrera av ljudvågen.
  3. Hammaren börjar svänga och sätter i sin tur städet och stigbygeln i rörelse.
  4. Stigbygeln slår mot ovala fönstret.
  5. Tryckvåg uppstår i vätskan i övre trappan (i snäckan)
  6. Vibrationen i skiljeväggen mellan övretrappan och mellantrappan skapar vågrörelse i mellantrappans vätska (i snäckan).
  7. Basilarmembranet rör sig upp och ner.
  8. Hårcellerna trycks upp mot takmembranet vilket utlöser en nervsignal.
  9. Nervsignalen skickas via hörselnerven till hörselcentra i hjärnan.
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Grundlärarstudenten2 kommentarer

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

 

 

 

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Norrsken – hur uppstår det?

Grundlärarstudenten1 kommentar

Här ovanför är en enkel förklaring till norrsken, som man kan visa eleverna.

Norrsken. Först och främst, det finns både norrsken och sydsken (sydsken sker vid de sydliga delarna på jorden). Ljusfenomenet är vanligast vid jordens polarområden.
Norrsken uppstår när elektroner (/laddade partiklar) mestadels från solen (men även från rymden) faller mot jorden. Elektronerna träffar atmosfären, krockar med atomer och molekylerna som finns där, vilket skapar ljuset som kallas norrsken.   Höjd och typ av atomer skapar olika ljus. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält, de störtar inte slumpmässigt mot jorden utan styrs av magnetfältet som gör att det blir olika ljusmönster på himlen. Det innebär att det är en mängd olika kollisioner som sker. Det är även jordens magnetfält som fångar in dessa partiklar.

aurora-borealis-nature-hd-wallpaper-1920x1200-10227_544553232a6b2296265d6591.jpg

Här är en video som förklarar det mer ingående:

(Jag äger inte rättigheterna till bilderna, från google)

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

Grundlärarstudenten1 kommentar

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?

 

 

 

Grundlärarprogrammet

Konstpedagogiskt besök

Grundlärarstudenten2 kommentarer

Jag fick chansen att tillsammans med en skolklass och tre andra lärarstudenter, besöka Bror Hjorts Hus, ett konstpedagogiskt besök. Vår huvuduppgift var att iaktta konstpedagogens arbete med barnen: Vad hade konstpedagogen för kroppshållning, röst och hur iscensatte hon samtal? samt barngruppens beteende och rummets roll för aktiviteten.

Barnen som kom på besök hade varit på museet tidigare och visste redan hur allting skulle gå till. Gruppen bestod av  6 barn och 2 lärare.

 

Pedagogens kroppshållning

Konstpedagogen använde sig inte utav hastiga rörelser, utan av lugna sådana. Det gjorde även att man uppfattade henne som snäll och vänlig. Hon hukade sig ofta till barnens nivå, eller satte sig på golvet, något som jag tror att barnen uppskattade, då de kunde lättare kommunicera med varandra och fokusera.

Fortsätt läsa Konstpedagogiskt besök

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Samhällskunskap

Stopmotionfilm

GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Under kursen bild och musik fick vi i uppdrag att göra en stopmotionfilm kring ämnet barnkonventionen och hållbar utveckling.

Reflektioner kring filmprojekt

En positiv lärdom som jag fått utav filmprojektet med temat “Hållbar utveckling” är hur man med hjälp utav endast en elektronisk apparat (i detta fallet ipad) kan skapa en riktigt bra film. Genom att ta bilder eller spela in film och sedan redigera dem med hjälp av appar kan man även förändra och förbättra filmens utseende och innehåll, (exempel med greenscreen). Att inte blanda in så många apparater tror jag kan vara en fördel för både barn och vuxna, då det är lätt att lära.

En annan bilduppgift som man kan göra med temat hållbar utveckling är att låta eleverna tillsammans i smågrupper skapa en egen ö. De får ett runt brunt papper som ska symbolisera ön och får sedan göra sina egna människor. För att dessa människorna sedan ska överleva måste eleverna komma på vad man kan behöva för att överleva på en ö och sedan skapa detta i papper. Man bygger sedan på ön med exempelvis mat, bygger upp tält etc. i papper. Efter detta arbete får barnen presentera för klassen vad de har skapat och varför.

Eleverna får då chansen att tänka, kommunicera och diskutera över vad som verkligen är viktigt att ha för att överleva (och då kanske tvingas välja bort saker som de annars skulle tycka vara viktigast exempelvis telefoner, ipads etc.) och blir då mer medvetna om hur de själva lever och andra. Jag har tänkt att en sådan här lektion kan man använda efter man har läst om stenåldern och andra tidsepoker, så man kan dra paralleller till vad de använde för material för att överleva, och vad barnen kan använda till sin ö.  

I boken Hållbar utveckling (2011. s. 58) skriver Björneloo att barnen ska kunna ha som grundtanke att världen är en enda och allt hänger ihop, de ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkoren i andra miljöer och andra tider, vilket de får chansen till att göra i den här uppgiften. På s.60 skrivs det även om att fundera över vad människorna behövde då och att jämföra det med vad vi behöver idag, vilket vi också använder oss av i denna uppgift.

Referens:

Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang (s.58).Stockholm: Liber.