Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hur hör vi? – Örat

Hur hör vi? 

  1. En ljudvåg kommer in i hörselgången.
  2. Ljudvågen skapar svängning i trumhinnan, trumhinnan börjar vibrera av ljudvågen.
  3. Hammaren börjar svänga och sätter i sin tur städet och stigbygeln i rörelse.
  4. Stigbygeln slår mot ovala fönstret.
  5. Tryckvåg uppstår i vätskan i övre trappan (i snäckan)
  6. Vibrationen i skiljeväggen mellan övretrappan och mellantrappan skapar vågrörelse i mellantrappans vätska (i snäckan).
  7. Basilarmembranet rör sig upp och ner.
  8. Hårcellerna trycks upp mot takmembranet vilket utlöser en nervsignal.
  9. Nervsignalen skickas via hörselnerven till hörselcentra i hjärnan.
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

 

 

 

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Norrsken – hur uppstår det?

Här ovanför är en enkel förklaring till norrsken, som man kan visa eleverna.

Norrsken. Först och främst, det finns både norrsken och sydsken (sydsken sker vid de sydliga delarna på jorden). Ljusfenomenet är vanligast vid jordens polarområden.
Norrsken uppstår när elektroner (/laddade partiklar) mestadels från solen (men även från rymden) faller mot jorden. Elektronerna träffar atmosfären, krockar med atomer och molekylerna som finns där, vilket skapar ljuset som kallas norrsken.   Höjd och typ av atomer skapar olika ljus. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält, de störtar inte slumpmässigt mot jorden utan styrs av magnetfältet som gör att det blir olika ljusmönster på himlen. Det innebär att det är en mängd olika kollisioner som sker. Det är även jordens magnetfält som fångar in dessa partiklar.

aurora-borealis-nature-hd-wallpaper-1920x1200-10227_544553232a6b2296265d6591.jpg

Här är en video som förklarar det mer ingående:

(Jag äger inte rättigheterna till bilderna, från google)

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?