Kategori: Årskurs 2

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Lektionsplanering Biologi · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Biologi utomhus

Grundlärarstudenten1 kommentar

Igår hade vi exkursion i Sunnersta backen, här i Uppsala. Vi går nu kursen Naturkunskap . Under dagen delades vi in i grupper om 6 personer och fick ett uppdrag. Min grupp fick i uppdrag att leta efter insekter och smådjur på land och till hjälp hade vi 2 olika sorters håvar. Vi hade tyvärr ingen vidare tur i letandet eftersom att det snöat och regnat, dagarna innan. Endast en spindel, en snigel, en fluga och en myra blev hittad (och en död humla). Vi fick sedan redovisa för de andra grupperna vad vi hittat för något, vilken art det var och varför vi tror att vi endast hittade de insekterna. Vilka uppdrag de andra grupperna fick kan ni läsa nedan. En del utav dessa uppdrag kan även användas till en utelektion/exkursion/utflykt i lågstadiet!

Naturbingo. Under hela dagen hade vi också i uppdrag (alla grupper) att samla saker som vi fått på en lista, till ett naturbingo som skulle äga rum i slutet av dagen. Naturbingot kan även användas i lågstadiet, men måste anpassas, då vi hade t.ex. olika lavar och olika mossor som vi skulle hitta. Exempel som kan stå på naturbingots lista kan vara: sten, mossa, bark, kotte, bär. Det gick till så att man fick välja ut nio saker som man har hittat på listan, och fick lägga ut dessa på en bingobricka (se bild nedan). Läraren har gjort iordning lappar med namn på alla saker som stod på listan och drar sedan slumpvis dessa. När man hör en sak som man har på sin bricka får man ta bort den. Den första grupp som fått bort alla sakerna ifrån sin bricka vinner.

Vi fick också reda på några olika sorters träd, det kommer jag lägga upp bilder på i ett separat inlägg. Exkursionen var en lyckad och lärorik dag, trots att det var kallt. Ser framemot utelektioner med mina framtida elever!

Gruppernas olika uppdrag:
1. Träd. Försök identifiera de träden ni hittar. Hur vet ni att det är just ett sådant träd, vad är känneteckande? Har några träd börjat få blad? I så fall, vilka?
2. Fröspridning. Hitta exempeel på olika typer av fröspridningsstrategier hos växter. (vind, djur, m.m)
3. Blommor. Vad blommar nu? Vilka blommande växter hittar ni? Samla in och sortera på lämpligt sätt.
4. Hur långt har våren kommit vid skidbacken? Närmare snön borde det vara mer vinter. Fundera på hur man skulle kunna undersöka detta.

5. Insekter och andra smådjur i vatten. Vad hittar ni för smådjur i vattnet och hur mycket?
6. Insekter och andra smådjur på land. Vad hittar ni för smådjur på land och hur mycket?
7. Fåglar. Vilka fågelarter ser ni och hur ser deras näbbar ut? Tjocka, smala, långa, korta? Vad äter de?

 

 

 

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Bild · Skapande och pyssel

Bokmärken

Grundlärarstudenten1 kommentar

img_4438_redigerad_textHittade en video länkad i facebookgruppen Årskurs 1 – 3 Tips och Idéer (som förövrigt är en riktigt bra inspirationskälla för aktiva lärare och studenter som jag tycker att alla ska kolla in!). Videon var en instruktion på hur man gör smidiga, fina och roliga bokmärken. Dessa kan med fördel göras utav eleverna själva och gör det lätt för dem att sedan hitta vart de är i läsboken/bänkboken. Jag tänker absolut testa denna idén med framtida klasser. Här nedan visar jag också hur man gör dem:

instruktion_bokmarke

1. Klipp ut en kvadrat i valfri färg. Storlek spelar ingen roll, men är lättare att handskas med ju större du gör den.
2. Vik kvadraten diagonalt, så att de två hörnen möts.
instruktion_bokmarke1
3. Vik så att den spetsiga vinkeln möter den räta vinkeln.
4. Gör likadant med andra hörnet.
5. Veckla ut den igen.
instruktion_bokmarke3
6. Vik ned den räta vinkeln.
7. Vik sedan det trubbiga vinkeln mot den räta vinkeln igen.
instruktion_bokmarke4
8. Och gör detsamma med den andra.
9. Vik sedan in dem i ”fickan” som skapats.
10. Gör detsamma med den andra. Nu har du din grund till ditt bomärke. Dekorera den nu med färgpapper och/eller färgpennor!
instruktion_bokmarke5
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Grundlärarstudenten6 kommentarer

Naturrutan är en del i temaarbetet ”Året runt i naturen”, som vi gör i Biologikursen under termin 5 på grundlärarprogrammet. Meningen med naturrutan är att vi ska ”träna vår förmåga att upptäcka, iaktta, tolka och förklara företeelser i naturen. Andra mål är att använda naturen som experimentrum och få grundläggande insikt om variationen i naturen.”.
Genom att studera en plats över en längre tid får vi upptäcka variationen i naturen. Under de olika årstider finns det olika faktorer som påverkar/förändrar platsen (t.ex. ljus, temperatur, vattentillgång) och därav förutsättningarna för de organismer som lever där. Vi ska under kursen studera hur 2 platser med olika förutsättningar förändras över tid.

Uppgiften går att använda i de lägre årskurserna tillsammans med eleverna, för att se hur naturen förändras under årets gång.

Mitt naturruta-projekt

Jag har valt att placera mina rutor centralt i Uppsala, men den ena är placerad i en stadspark med begränsat solljus och den andra vid en skogsdunge med mycket sol.

Naturruta 1 

Naturruta 1 som jag har valt, är placerad bakom Uppsalas centralstation i en stadspark som kallas för Frodeparken. I den här naturrutan kommer det tyvärr vara mycket mänsklig aktivitet som spelar roll på hur skeenden i rutan kommer att utvecklas, men platsen valdes då det brukar vara en plats där naturen förändras mycket ”av sig självt” ändå.
Naturrutan är som sagt belägen i en stadspark med mycket begränsat solljus, då (just nu) bara en liten strimma solljus lyckas smita emellan husen som står ivägen. Det här ljuset träffar dock inte min naturruta i dagsläget.
I naturrutan finns fyra stycken träd och marken är både täckt av löv, lera och mycket kort, färglöst gräs. Marken verkar vara delvis fuktig och delvis torr.

kartanaturrutansplats2
kartanaturrutansplats1
Inlägg 1. Den 19 februari
Inlägg 1. Den 19 februari
img_5225
img_5226
img_5234
img_5239
img_5232
img_5233
img_5238
img_5237
img_5241

Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Grundlärarprogrammet · Samhällskunskap

Stopmotionfilm

GrundlärarstudentenLämna en kommentar

Under kursen bild och musik fick vi i uppdrag att göra en stopmotionfilm kring ämnet barnkonventionen och hållbar utveckling.

Reflektioner kring filmprojekt

En positiv lärdom som jag fått utav filmprojektet med temat “Hållbar utveckling” är hur man med hjälp utav endast en elektronisk apparat (i detta fallet ipad) kan skapa en riktigt bra film. Genom att ta bilder eller spela in film och sedan redigera dem med hjälp av appar kan man även förändra och förbättra filmens utseende och innehåll, (exempel med greenscreen). Att inte blanda in så många apparater tror jag kan vara en fördel för både barn och vuxna, då det är lätt att lära.

En annan bilduppgift som man kan göra med temat hållbar utveckling är att låta eleverna tillsammans i smågrupper skapa en egen ö. De får ett runt brunt papper som ska symbolisera ön och får sedan göra sina egna människor. För att dessa människorna sedan ska överleva måste eleverna komma på vad man kan behöva för att överleva på en ö och sedan skapa detta i papper. Man bygger sedan på ön med exempelvis mat, bygger upp tält etc. i papper. Efter detta arbete får barnen presentera för klassen vad de har skapat och varför.

Eleverna får då chansen att tänka, kommunicera och diskutera över vad som verkligen är viktigt att ha för att överleva (och då kanske tvingas välja bort saker som de annars skulle tycka vara viktigast exempelvis telefoner, ipads etc.) och blir då mer medvetna om hur de själva lever och andra. Jag har tänkt att en sådan här lektion kan man använda efter man har läst om stenåldern och andra tidsepoker, så man kan dra paralleller till vad de använde för material för att överleva, och vad barnen kan använda till sin ö.  

I boken Hållbar utveckling (2011. s. 58) skriver Björneloo att barnen ska kunna ha som grundtanke att världen är en enda och allt hänger ihop, de ska kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkoren i andra miljöer och andra tider, vilket de får chansen till att göra i den här uppgiften. På s.60 skrivs det även om att fundera över vad människorna behövde då och att jämföra det med vad vi behöver idag, vilket vi också använder oss av i denna uppgift.

Referens:

Björneloo, Inger (2011). Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang (s.58).Stockholm: Liber.