Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hur hör vi? – Örat

Hur hör vi? 

  1. En ljudvåg kommer in i hörselgången.
  2. Ljudvågen skapar svängning i trumhinnan, trumhinnan börjar vibrera av ljudvågen.
  3. Hammaren börjar svänga och sätter i sin tur städet och stigbygeln i rörelse.
  4. Stigbygeln slår mot ovala fönstret.
  5. Tryckvåg uppstår i vätskan i övre trappan (i snäckan)
  6. Vibrationen i skiljeväggen mellan övretrappan och mellantrappan skapar vågrörelse i mellantrappans vätska (i snäckan).
  7. Basilarmembranet rör sig upp och ner.
  8. Hårcellerna trycks upp mot takmembranet vilket utlöser en nervsignal.
  9. Nervsignalen skickas via hörselnerven till hörselcentra i hjärnan.
Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Blommans livscykel

Blomma.jpg

 

Blommans uppbyggnad

Ståndarna – Består av ståndarknapp och ståndarsträng. Ståndarna producerar pollen (hanliga könsceller).

Pistillen – Består av märke, stift och fruktämne. Pistillen fångar upp pollen (som kommit från ståndaren), som sedan tar sig igenom stiftet till fruktämnet och här sker befruktningen. Fröämnena blir sedan till frön.

Foderbladen – Skyddar blomman under knoppningen. Ofta gröna.
Kronbladen – De är de vackert färgade bladen på blomman, som lockar pollinerande djur insekter (vektor) till blomman.

 

 

 

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Norrsken – hur uppstår det?

Här ovanför är en enkel förklaring till norrsken, som man kan visa eleverna.

Norrsken. Först och främst, det finns både norrsken och sydsken (sydsken sker vid de sydliga delarna på jorden). Ljusfenomenet är vanligast vid jordens polarområden.
Norrsken uppstår när elektroner (/laddade partiklar) mestadels från solen (men även från rymden) faller mot jorden. Elektronerna träffar atmosfären, krockar med atomer och molekylerna som finns där, vilket skapar ljuset som kallas norrsken.   Höjd och typ av atomer skapar olika ljus. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält, de störtar inte slumpmässigt mot jorden utan styrs av magnetfältet som gör att det blir olika ljusmönster på himlen. Det innebär att det är en mängd olika kollisioner som sker. Det är även jordens magnetfält som fångar in dessa partiklar.

aurora-borealis-nature-hd-wallpaper-1920x1200-10227_544553232a6b2296265d6591.jpg

Här är en video som förklarar det mer ingående:

(Jag äger inte rättigheterna till bilderna, från google)

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1

Naturrutan är en del i temaarbetet ”Året runt i naturen”, som vi gör i Biologikursen under termin 5 på grundlärarprogrammet. Meningen med naturrutan är att vi ska ”träna vår förmåga att upptäcka, iaktta, tolka och förklara företeelser i naturen. Andra mål är att använda naturen som experimentrum och få grundläggande insikt om variationen i naturen.”.
Genom att studera en plats över en längre tid får vi upptäcka variationen i naturen. Under de olika årstider finns det olika faktorer som påverkar/förändrar platsen (t.ex. ljus, temperatur, vattentillgång) och därav förutsättningarna för de organismer som lever där. Vi ska under kursen studera hur 2 platser med olika förutsättningar förändras över tid.

Uppgiften går att använda i de lägre årskurserna tillsammans med eleverna, för att se hur naturen förändras under årets gång.

Mitt naturruta-projekt

Jag har valt att placera mina rutor centralt i Uppsala, men den ena är placerad i en stadspark med begränsat solljus och den andra vid en skogsdunge med mycket sol.

Naturruta 1 

Naturruta 1 som jag har valt, är placerad bakom Uppsalas centralstation i en stadspark som kallas för Frodeparken. I den här naturrutan kommer det tyvärr vara mycket mänsklig aktivitet som spelar roll på hur skeenden i rutan kommer att utvecklas, men platsen valdes då det brukar vara en plats där naturen förändras mycket ”av sig självt” ändå.
Naturrutan är som sagt belägen i en stadspark med mycket begränsat solljus, då (just nu) bara en liten strimma solljus lyckas smita emellan husen som står ivägen. Det här ljuset träffar dock inte min naturruta i dagsläget.
I naturrutan finns fyra stycken träd och marken är både täckt av löv, lera och mycket kort, färglöst gräs. Marken verkar vara delvis fuktig och delvis torr.

Fortsätt läsa Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 1