Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Året runt i naturen: Naturruta. Avslutande inlägg

Läs föregående inlägg om min natturruta här:
Inlägg 1
Inlägg 2 Inlägg 3 Inlägg 4 Inlägg 5
naturruta

Nu är jag framme vid mitt allra sista inlägg i min naturruta och det här kommer att vara min avslutande reflektion. Jag har nu observerat mina rutor i 9 månader – från den 19 februari till 27 november och alla inlägg går att läsa här ovanför! Nedan kommer ni också få information om vilka punkter ur skolans styrdokument som berörs. Fortsätt läsa ”Året runt i naturen: Naturruta. Avslutande inlägg”

Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 3

Läs första inlägget här. Läs andra inlägget här. naturruta.jpg

Naturruta 1.  En snabb genomgång om hur naturrutan såg ut sist jag var där: Naturrutan var fuktig vid andra besöket. Jämfört med besök 1 så hade det tillkommit mycket grönska. Olika växter såsom maskros, hundkäx, smörblomma och syrén hade tittat fram. Inga djur sågs till vid besöket men hardjur brukar titta förbi.

Under besök 3: Vid första anblick ser naturruta 1 mycket torr ut (till skillnad ifrån besök 2.) Fortsätt läsa ”Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 3”

Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Cellbiologi – Celler från växter och djur

laboration_inlägg.jpg

I kursen hade vi en laboration som handlade om celler från växter och djur. Vi fick analysera cellerna i mikroskop. Först analyserade vi ett tunt lager utav rödlök i mikroskop, sedan saliv från en människa, och sedan blod från en människa. Vi använde oss även av för att lättare kunna se strukturerna hos cellerna.

Vi skulle även rita upp en enkel skiss över hur cellerna såg ut:celler1.jpg

Cellerna från växt är tegelstensformade och ligger tätt ihop. Cellerna från djur är formade runda och har en prick inuti sig, cellkärnan. Cellerna från blod består utav olika sorters celler och varierar i både storlek och form.

Några i samma kurs tog även bilder på cellerna: Fortsätt läsa ”Cellbiologi – Celler från växter och djur”

Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 2

Läs första inlägget här. (Där beskrivs även projektet)

naturruta.jpg

Det var ett tag sedan jag besökte min naturruta och mycket har hänt sedan dess. (Inlägget har blivit försenat på grund av för mycket studier). Båda naturrutorna har utsatts för både sol, regn och snö.

Naturruta 1.  En snabb genomgång om hur naturrutan såg ut sist jag var där: Naturruta nummer 1 är som tidigare nämnt placerad i Frodeparken i Uppsala. Naturrutan påverkas av mycket mänsklig aktivitet och har mycket begränsat solljus. I naturrutan finns fyra träd, marken är täckt av löv, lera och kort färglöst gräs. Marken är delvis fuktig och delvis torr.

Fortsätt läsa ”Året runt i naturen: Naturruta. Inlägg 2”

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Planeterna i vårt solsystem

Under nu slutförd kurs, Naturkunskap och teknik, har vi tittat närmare på planeterna i vårt solsystem Vintergatan. Jag tänker därför skriva ut information om planeterna som vi fått reda på under kursens gång, för att kunna gå tillbaka till när minnet är bra men kort.

milky-way-60538_1920.jpg
Vintergatan

Vintergatan.Vårt solsystem kallas för vintergatan. På engelska heter solsystemet Milky Way. I vårt solsystem finns en sol och 8 stycken planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. (Tidigare räknades även Pluto som en planet i vårt solsystem, men inte längre). De här planeterna kan delas upp i de inre och yttre planeterna.

De inre och yttre planeterna. De inre planeterna som också kallas för stenplaneterna, är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De har få eller inga månar, inga ringar och består av stenartade materia och metaller.

De yttre planeterna som kallas för gasjättarna, är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra planeter har ringar kring sig, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att se ifrån jorden, därför ritas ofta bara saturnus med ringar kring sig.

ladda ned.jpg

Solen. Solen är en medelmåttig stjärna i vårt solsystem. Solen ligger i mitten utav solsystemet och alla planeter cirkulerar kring den.

Solen ger all värme som finns på planeterna. De planeterna som ligger närmast solen får mest värme och de som ligger längre ifrån får mindre värme. På solen finns det solfläckar och ”lågor”. Solfläckar är områden på solen som är lite svalare och ”lågorna” på solen är de enorma gas och plasmamoln som kastas ut från solens yta. När det är mycket aktivitet på solen kan det uppstå solstorm, det skapar störningar i radiotrafik och skapar norrsken. (Norrsken kan du läsa om här!)Fortsätt läsa ”Planeterna i vårt solsystem”

Arbetsmetoder · Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap

Kroppen och IT

hemsidormedtemakroppen.jpg

Man kan arbeta med temat kroppen i de lägre årskurserna på olika sätt. Jag har redan gett några varierande förslag här på bloggen om hur man kan arbeta, bland annat om nervsystemet. Idag tänkte jag tipsa om några hemsidor som kan komma till hjälp när man arbetar med kroppen i sin klass. Vissa av hemsidorna är tagna ifrån ett seminarium vi haft tidigare under kursen.

kidshealth

prickar_ram

Den första hemsidan jag har tänkt att tipsa om heter Kids Health. Det är en engelsk hemsida som riktar sig till barn och som har kroppen som sitt huvudfokus. Hemsidan kan användas i helklass då den innehåller många engelska ord och det inte är helt lätt att navigera sig runt. Eleverna kan behöva hjälp med att hitta olika spel som gömmer sig på hemsidan. Dock så är det en guldgruva om man vill ha arbetsblad om kroppen på engelska! Fördelen med att använda sig utav en engelska sida är att det blir en ämnesintegrerande lektion.

studi.jpg

Den andra hemsidan som jag vill nämna heter Studi. Det är en jättebra hemsida där man kan se på elevanpassade filmer och svara på tillhörande quiz-frågor om kroppen. Man kan skapa både lärare- och elevkonton på hemsidan, där läraren kan hålla reda på elevernas resultat på frågorna. Frågorna kan göras flera gånger och man kan själv se sina framsteg i det olika områderna om kroppen.

URSKOLA

Den tredje hemsidan är självklart URSKOLA. Där kan man alltid hitta filmer som berör det ämnet man arbetar med i skolan. De är alltid anpassade till barn och visar en stor bredd gällande filmer om kroppen. Med hemsidan URSKOLA kan man visa filmer i helklass och sedan diskutera dess innehåll.

elevspel.jpg

Den sista hemsidan jag tänker tipsa om idag heter Elevspel. Hemsidan elevspel känner ni säkert sedan tidigare igen. Det är en hemsida som har samlat många spel i många ämnen. Spelen är främst utformade som glostest där det gäller att svara på frågor och repetera. Denna hemsida kan med fördel användas av eleverna själva, och eleverna kan även komma åt hemsidan hemifrån och öva upp sina kunskaper.

(En del av bilderna är tagna som printscreen på deras hemsida och ägs inte utav mig) 

 

Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Biologi · Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Exkursion: Utedag Vendel

Idag har vi varit på exkursion igen. Denna gången besökte vi vendelsjön, där vi fick studera fåglar. Vi fick varsin kikare och18552748_10211070095525173_1181890245_o.jpg sedan fick vi vandra en bit från bussen till sjön, där vi möttes av mycket fågelskrik. Skrattmåsarna var det första fåglarna vi såg, då de hade tagit över nästan hela sjöområdet. Min grupp hittade även fåglarna: Grågås, skedand, tofsvipa, rödbena och havsörn.
Vi fick även klättra upp i ett fågeltorn och studera fåglarna.

Sedan bar det av till Svart sjön, en myrsjö. Där studerade vi växter vid myren och borrade ner i myren för att se dess olika lager. Marken vid myren var väldigt mjuk och man sjönk ner mycket ibland. Det var ungefär som att gå på en madrass, fylld med vatten, en vattensäng. När vi borrade oss ner i myren så fick vi se vilka olika lager den bestod av. Först ett väldigt blött lager, sedan ett lite torrare, där det befann sig vissa större växter och sedan ett längst ned (ca 4m ner) fann vi ett lager med fin lera.

Innan vi hoppade på bussen fick vi i skogen syn på ett skelett (!). Troligen ifrån en älg eftersom att benen var så stora. Vi letade lite till och fann allt flera skelettbitar.

Sedan begav vi oss till Viksta stentorg, som är uppsalaåsens högsta punkt. Här fann vi ett stort område med rundslipade stenar. Där satt vi oss för en välbehövlig lunch och sedan var det dags för naturbingo. Det här gjorde vi även förra exkursionen, läs om det här. Denna gång letade vi efter bland annat:  lavar, konsumenter, producenter och djurspår.

Vårt sista stopp blev vid Vendels kyrka. Där fick vi studera kyrkan och titta på fynd det gjort ifrån skepp som tidigare kunde seglat till platsen. Vi samlades sedan i grupper och fick berätta vårt bästa fynd ifrån platsen, det vi tyckte var mest intressant.


Avslutningsvis, en givande dag. Jag tänker mig att jag även kan utföra fågelskådning med mina framtida elever, men att man förenklar övningen genom att ge eleverna bilder på vilka fåglar de kan leta efter så att de snabbt kan identifiera dem själva.

Jag kan även tänka mig att använda mig utav naturbingot, inte bara i biologiska sammanhang utan även i andra ämnen, där man även där kan förenkla uppgiften genom att välja lättare saker att leta efter och kanske ge dem bilder innan.

Att avsluta med att berätta för kompisarna vilket fynd man själv har gjort och varför just det fyndet på platsen var intressant var en smart avslutning, som jag själv kan tänka mig få användning av.

Naturkunskap · Naturvetenskap och teknik, 15.0 hp

Hur hör vi? – Örat

Hur hör vi? 

  1. En ljudvåg kommer in i hörselgången.
  2. Ljudvågen skapar svängning i trumhinnan, trumhinnan börjar vibrera av ljudvågen.
  3. Hammaren börjar svänga och sätter i sin tur städet och stigbygeln i rörelse.
  4. Stigbygeln slår mot ovala fönstret.
  5. Tryckvåg uppstår i vätskan i övre trappan (i snäckan)
  6. Vibrationen i skiljeväggen mellan övretrappan och mellantrappan skapar vågrörelse i mellantrappans vätska (i snäckan).
  7. Basilarmembranet rör sig upp och ner.
  8. Hårcellerna trycks upp mot takmembranet vilket utlöser en nervsignal.
  9. Nervsignalen skickas via hörselnerven till hörselcentra i hjärnan.