Matematik · Matematik III, 7.5 hp

Matematik 3: Lådagram och kvartiler

lådogram&kvartiler

Under kursen Matematik 3 pratade vi om dessa två begrepp: lådagram och kvartiler.

Lådagram
Lådagram kallas även låddiagram. Ett lådagram visar upp statistisk i form av en låda och därav har det fått sitt namn. Själva diagrammet ser ut som en låda med ett streck i mitten och med två ”armar” på. Ungefär såhär:
låddiagram.png

Fortsätt läsa ”Matematik 3: Lådagram och kvartiler”

Årskurs 1 · Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Matematik · Matematik

Samband mellan addition och subtraktion

matematik samband-addition-subtraktionAtt se sambandet mellan de olika räknesätten är en viktig del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Att förstå att räknesätten hör ihop.  I det här inlägget kommer vi att prata om sambandet mellan räknesätten addition och subtraktion. Förstår man sambandet mellan addition och subtraktion så kan man räkna ut uppgifter som handlar om båda räknesätten. Det här är sambandet mellan de två räknesätten: Fortsätt läsa ”Samband mellan addition och subtraktion”

Årskurs 2 · Årskurs 3 · Lektionsplanering Matematik · Matematik

Mätning – Lektionsplanering

Det här inlägget består av flera olika lektionsplaneringar (eller små uppgifter) med fokus på mätning. En del är tagna ifrån vår hemsida Matteäventyret, som har skapats tillsammans med ett par studenter från utbildningen. Andra är tagna ifrån kurser på utbildningen och ifrån hemsidor (länkas i så fall). Många utav lektionerna innehåller uppskattning.

Mätning på skolgården. Eleverna delas in i par och får sedan i uppgift att uppskatta längden och mäta olika objekt på skolgården.  Målet med lektionen är att eleverna ska träna på att uppskatta längd och att kontrollmäta. Eleverna ska efter lektionen veta vad ordet uppskatta betyder.  Frågepappret härintill kan laddas ner här.  Fortsätt läsa ”Mätning – Lektionsplanering”

Länkar · Matematik

Länkar Matematik

matematiklankar

I kursen Matematik II för grundlärarprogrammet med inriktning mot Fk-3, fick vi chansen att i grupp, skapa en egen hemsida kring ämnet matematik. När jag nu hittade vår hemsida så blev jag inspirerad till att länka fler sidor rörande matematik-ämnet. Så här kommer dem. Först och främst vår egen hemsida, sedan andra inspirerande sådana. Många utav hemsidorna nedanför riktar sig till eleverna i lågstadiet och kan användas utav eleverna själva.

 

Årskurs 3 · Matematik

Delningsdivision/Innehållsdivision – Vad är skillnaden?

Det finns två grundtankar i division. Delningsdivision och innehållsdivision. Vad är skillnaden?
Delningsdivision:
Man delar upp täljaren i nämnarens antal. Man grupperar.
Ex. 15/3. Då grupperar man täljaren 15 i 3 grupper.
Svaret blir alltså 5 bönor (ex) i varje grupp.
 
Innehållsdivision:
Hur många gånger kan man plocka nämnaren ur täljaren? Hur många gånger nämnaren får plats i täljaren. Svaret blir antal gånger.
Ex. Hur många gånger får 3 plats i 15? Hur många 3 mängder? 
Man delar alltså upp täljaren 15 i grupper om 3. Varje grupp innehåller 3 saker. 
Svaret blir alltså 5 grupper.
 

Skillnader i konkreta textuppgifter (exempel 12/4):
Delningsdivision: 
Fyra personer ska dela på 12 kulor. Hur många får de var?
De får 3 kulor var.

Innehållsdivision: 
Hur många gånger kan jag plocka ut 4 kulor från 12 kulor?
Svar: 3 gånger. 

  
Jag förstod bättre skillnaden med dessa videos:
Barns utveckling · Matematik

Antalsuppfattning – Fem principer

Femprinciper som handlar om barns antalsuppfattning. Dessa principer är Ett till ett principen, abstraktionsprincipen, principen om godtycklig ordning, principen om talens stabila ordning och kardinaltalsprincipen.
Ett till ett principen
Ett föremål i den ena mängden(eller ett talord) får bilda par med ett föremål i den andra mängden. Man kan avgöra om två mängder innehåller lika många eller olika många föremål.
Abstraktionsprincipen
Alla föremål som ingår i en avgränsad mängd kan räknas med oavsett slag av föremål.
Principen om godtycklig ordning (Den irrelevanta ordningens princip)
Man kan starta var man vill när man ska räkna föremål, de får dock bara räknas en gång.
Principen om talens stabila ordning (Räkneordens ordning)
Använder konsekvent en och samma sekvens av räkneord vid uppräkning, man har lärt sig talens namn och ordningsföljd.
Kardinaltalsprincipen (Antalsprincipen)
Sist uppräknade räkneordet anger antalet föremål i den uppräknade mängden.